Det har hänt saker i Linköping hos Kallentoft

Läser nu Vårlik av Mons Kallentoft. Det är så skönt att läsa på svenska igen efter så många engelska böcker (en åtta-tio stycken). När jag läser på engelska så känns det inte jobbigt, men när jag går över till svenska så känns det tydligt att det ju är det här som är mitt modersmål. Det går snabbare, jag associerar mer innehåll till varje ord, som därmed blir mer betydelsefulla.

Tidigare har jag läst både Midnattsblot, Sommardöden och Höstoffer. Har du inte kommit lika långt i serien, så kanske du inte vill läsa mer om Vårlik nu. Spara till senare, det är en order.

Mons Kallentoft

Mons Kallentoft

Till viss del har jag, efter de tidigare tre delarna i serien, tröttnat på Kallentofts språk (hans personliga, inte svenskan). Det är lite snuttigt på något sätt. Kanske har jag även tröttnat på det ständiga beskrivandet i korta meningar av vad döende, döda och allehanda spöken känner och tänker. Ändå, ändå, ändå! …så känns det riktigt härligt att få hälsa på Malin Fors i Linköping igen. Det har hänt saker sedan sist. Halleluja! Äntligen har hon slutat dricka alkohol. Det här kan jag avslöja, för det läser man om redan på de första sidorna.

En av de saker jag knappt kunde tåla i de tidigare böckerna var ju just Malin Fors patetiska drickande. Det var så pass kväljande obehagligt, upprörande, frustrerande att jag ville slå henne, bränna boken eller i alla fall kasta den i väggen. Är det Kallentofts avsikt med beskrivningarna av karaktärens sviktande karaktär, så är det briljant. Då har han lyckats. Men jag tycker ändå inte riktigt om att må så dåligt för någons skull. Då ser jag hellre vansinniga mordbilder framför mig än Malins hopsjunkna kropp vid köksbordet framför tequilaflaskan. Här har han nämligen skapat ypperlig tragik av just den sort jag verkligen inte tål.

Vårlik börjar alltså fantastiskt bra, men jag får väl försöka undvika att naivt tro att det löper på lika smärtfritt hela boken. Säkert sitter jag här och svär snart igen. Men just nu är det helt underbart att få läsa svensk superdeckare. Får jag som jag vill så slukar jag den förmodligen alldeles för fort och sedan sitter jag där och väntar otåligt på nästa (för visst ska det komma en femte och sista del?).


4 responses to “Det har hänt saker i Linköping hos Kallentoft

  • bokstävlarna

    Jag läser också rätt mycket på engelska och känner igen mig precis i det du skriver. Det känns inte svårt under själva läsningen, men när man går över till svenska så märks det verkligen hur mycket ltätare det går. Jag tycker också att det kräver mindre koncentration att läsa på svenska, så det funkar mycket bättre om jag är väldigt trött.

  • Feuerzeug

    bokstävlarna, precis. Jag tror att man både läser lättare och får en fylligare läsupplevelse på svenska.

    Dock tror jag också att det finns en annan behållning av att kunna läsa på originalspråket. Nog för att vi har duktiga översättare till svenska, men en del faller ju tyvärr bort av det författaren avsåg att säga.

  • bokstävlarna

    Dessutom är det ju många bra böcker och författare som aldrig överätts tyvärr. Gillar man sf, fantasy och liknande genrer så är det ju mängder som inte översätts och som man missar om man bara läser på svenska.

    Ofta är det ju värt att läsa på originalspråket , om man orkar med det. Håller med dig i att mycket faller bort i översättningen, hur bra översättaren än råkar vara.

  • Feuerzeug

    Javisst. Och även om de kommer på svenska, så orkar man inte inte vänta på dem. ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: