Mellan en bok och slutet

Av bokcirkel får man nytändning. Imorse slet jag fram Plague of the dead av ZA Recht och tänkte läsa skiten ur den, men skiten verkar sitta rätt hårt i den boken, för det gick sådär. Jag blir bara mer och mer förbannad på den. Vill egentligen lägga ner den och aldrig se åt den mer igen, men jag har ju lovat att läsa ut den och jag vill ju faktiskt veta om jorden (mänskligheten) går under.

Jag kan motivera min upprördhet så här: Tänk dig att du läser en bok där en snickare visar sig vara helt grym på att klona kossor. Sannolikheten kan beräknas, men avrundas till noll. Detta händer i Plague of the dead. Inte exakt det här, såklart. Jag tänker inte spoila dumheterna för alla masochistiska zombieläsare där ute. Men motsvarande sak händer.

Efter att snickaren klonat kossan låter han den bo i vardagsrummet som på medeltiden. Kloningen tar en vecka, men att stalla upp kossan tar en millisekund.

Plague of the dead av ZA Recht

Kort sagt: I Plague of the dead är zombieviruset det MINST osannolika som händer. Allt annat klättrar uppåt väggarna och Apekattsföreningen skulle vara imponerande. Till detta kan vi lägga att språket är banalt för att inte säga dåligt, för att inte säga slarvigt och ogenomtänkt.

Nu tar vi fram Sågen 3D och gör slarvsylta av den här ursäkten till en zombieroman. Jag är förhelvete förribannad.

Så… blir ni besvikna om jag inte läser klart? Tror ni jag överlever? Jag kanske kan läsa den när jag har feber i mellandagarna och hjärnan har blivit gelé så att jag accepterar både flygande grisar och snickargenetiker?

Mina tidigare sågningar av samma bok:

• Plague of the Recht
• Veckans läsning 9, v40
• Morningstar Strained