En stjärtformad task

Nu har jag redan spoilat recensionen, eller rättare sagt slutbetyget. Jag tyckte inte speciellt mycket om En hjärtformad ask av Joe Hill.

Det är inte helt självklart, det här ogillandet. Och det är inte helt genomgående. Först tyckte jag att En hjärtformad ask var riktigt underbar. Den börjar som en klassisk spökhistoria, fast med en liten modern twist då huvudpersonen är en smått åldrad, mycket narcissistisk rockstjärna.

Jude, rockstjärnan, bor i ett stort hus med sina hundar, sin assistens och en lång rad av unga flickvänner. Han tycker om att vara excentrisk och att samla på konstiga saker, därför köper han en vålnad på Ebay.

Skratta inte! Det här är liksom handlingen. Nejdå, skratta gärna. Det här var faktiskt min favoritdel av hela boken.

Hur som helst köper Jude en vålnad och blir sedan lite besviken när den faktiskt visar sig existera, och inte uppför sig som han vill.

Antikvariatshopping 2011-09-05

Antikvariatshopping 2011-09-05

Därefter börjar en eskalerande historia, som blir allt blodigare och allt mer desperat, under vilken vår hjälte Jude försöker bli av med vålnaden och samtidigt råkar lära känna sin flickvän.

Det är möjligt att boken är bättre på originalspråk, men för mig var det ofta höjden av taffligt skitspråk. Efter en bra och inspirerad början blir En hjärtformad ask bara sämre och sämre, tills jag får tvinga mig igenom de sista sidorna. Handlingen är sorgligt förutsägbar och Jude är en så platt karaktär att han kunde gömma sig bakom en lyktstolpe utan att bli sedd. Då är han ändå den fylligaste i samlingen.

Dessutom fanns det en hel del suspekta detaljer i boken. T ex påstås Jude bli väldigt påverkad av en blodförlust på tre deciliter. Detta är en normal mängd att lämna på Blodcentralen. Knappast blodförlust, grabben.

Till saken hör inte att Joe Hill är Stephen Kings son. Till saken hör inte heller att jag (oftast) inte heller gillar Stephen King, eftersom även han är medioker, förutsägbar och till slut tråkig.

 

Jag har Horn i bokhyllan, men nu är jag osäker på om jag ska läsa den. Möjligtvis kan de båda få stå i bokhyllan i sommarstugan, där jag börjat samla ”böcker jag gärna läser när det är för varmt för att tänka klart”.

Och med detta sagt, vill jag bara säga att det är skönt att vara tillbaka i bokbloggningen och att jag hoppas att ni inte är besvikna på denna saftiga sågningsstart. I’M BACK.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: