Det är inte du, det är jag

Vi har alla varit där. Det är motigt. Det känns inte roligt längre. Det tar emot att röra vid hen. Man hittar på ursäkter, gör annat, putsar ljusstakar och sorterar posten.

Men förr eller senare måste man konfrontera faktum: Det här är inte en bok för mig.

Så var det mellan mig och Svavelvinter av Erik Granström.

Jag har, ärligt talat, haft mina misstankar redan tidigare. Men av någon orsak, förmodligen ett förblindande behov av svensk fantasy, lade jag till Svavelvinter i en bokbeställning och hoppades på det bästa.

Efter att ha läst Deadhouse gates av Steven Eriksons var jag sugen på ”mer fantasy”, så jag satte tänderna i Svavelvinter, och tuggade, och tuggade, och tuggade. Och tuggade.

Det tog aldrig slut. Det hände aldrig någonting. Jag hade ingen aning om vem jag läste, förutom till namnet. Vilka är människorna? Vad driver dem? Vad händer? Vad är meningen med allt?

Av någon orsak fick dessa elementära och essentiella frågor inte något svar. Det kan bero på mig, mitt ihåliga huvud som sade klonk i kontakt med boken, istället för bonk (se citatet högst upp på bloggen). Det kan också vara boken. Men det tvivlar jag på.

Svavelvinter handlar om en värld som är i hög grad beroende av svavel som exportvara. Man behöver det för att processa vin, och för att skapa krut.  Boken handlar om, antar jag, hur svavelexporten hotas och ön som producerar svavlet ockuperas med hjälp av en konspiration. Exakt hur vet jag inte, för det hände nog efter de 300 sidor jag läste.

När jag efter 300 sidor fortfarande inte kände den där läskärleken, så insåg jag att jag måste följa mitt eget råd och lägga bort boken. Så det gjorde jag.

Jag vet alltså inte hur det gick, eller om det blev magiskt bra på slutet. Men jag vet att det inte riktigt hände, det där magiska i en bok, på de första 300 sidorna, och då får det fan va’.

Vill någon av er absolut bilda er egen åsikt så kan ni få Svavelvinter och Slaktare små av mig. Eller ännu hellre, byta mot något.


8 responses to “Det är inte du, det är jag

  • FantastiskFiktion

    Så synd! Jag har haft den boken i bakhuvudet ett tag, och tänkt läsa den så snart alla delar i serien kommit ut, men nu känns det ju inte så roligt… :/

  • Astrid Ahlberg

    Jag vet att jag försökt läsa Erik Granström för många år sen, men gav upp. Lustigt nog har jagbara häromdan reserverat Svavelvinter på biblioteket. han är ju ändå veterinär, som jag själv, så jag tyckte han skulle få en chans till :). Får se om jag tycker samma som du …

  • Jan Lindgren

    Ah… inte bara jag som hade problem med den boken alltså.

    Näh, allt blev inte magiskt bra i slutet :P

  • Nej tack Zombies

    Jag är f d rollspelare och spelat de Drakar och demoner-äventyren han skriver om. Det kanske var därför jag läste klart Svavelvinter. Igenkänningsfaktorn behövs nog för att karaktärerna ska vara begripliga. Jag har för mig att han drunknar i beskrivningar istället för att föra handlingen framåt, men jag läste iallafall ut den och tyckte den var helt ok.

    Idén att skriva romaner utifrån rollspelsäventyr är för övrigt fantastisk. Jag vet inte om det gjorts innan. Har du koll?

  • Pål Eggert

    Dragonlanceböckerna är skrivna utifrån rollspelsäventyr. I alla fall de första.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: