Kombinera ebok och ljudbok = porrigt

Det här inlägget handlar om hur porrigt det är med brittiska och om hur man kan kombinera ebok och ljudbok.

Idag när jag lekte lite med Google books, så hittade jag funktionen ”läs upp boken för mig”. När jag provat text-to-speech-funktioner tidigare har jag aldrig blivit imponerad, men väl fått mig ett skratt, så jag testade. Och… det fungerade jättebra!

Boken jag lät läsas upp var Dark wolf rising av Rhyannon Byrd. Det är en Harlequin Nocturne-roman, dvs erotisk romantik med övernaturliga inslag.  Inte kanske vad jag brukar läsa, men jag har tre orsaker:

1. Det är kul att läsa vad man vill
2. Jag lovade en tjej som jobbade på Halequin att testa deras Nocturne-böcker
3. Den var gratis på Google play books (finns även till iOS)

Boken har fått 3.83 av 5 stjärnor på Goodreads. Det är alltså medelvärdet från 880 personer, och den har 148 recensioner. Den är populär, om man säger så. Folk som gillar paranormal romantik gillar den här boken.

Vad tycker jag? Jo, jag tycker att jag känner igen boken väldigt väl från de gamla Harlequin-böcker jag läst. De har förnyats, men själva berättartraditionen är densamma. Jag vet exakt när det är dags för sexscen, och tycker inte att det är konstigt att samma dialog fortsätter i två kapitel.

Själva språket är inte direkt dåligt, men konstigt skrivet. Det är många tankstreck och punkter, som om detta hjälper mig att läsa texten bättre och inte alls blir irriterande tjugo gånger på en sida. Personligen tycker jag att läsaren ska sköta den där delen, så länge det inte kan bli missförstånd.

Dark wolf rising handlar om, håll i er nu, en tjej som letar efter sin försvunna syster och därför råkar hamna i en varulvsstad.
SPOILAR VILT:
Hon träffar en snäll varulv, men hamnar i trubbel och blir drogad med afrodisiaka, varpå den snälla varulven måste hjälpa henne till orgasm sjuttio gånger på en natt. I kid you not, detta är premisserna. Sedan kommer de givetvis att bli kära, ha sex på riktigt, få tvivel, upptäcka att hon också är typ varulv och sedan leva lyckliga i alla sina dagar. Det är inte direkt… förstklassigt.
SLUT PÅ SPOIL
Men själva sexscenerna är bra. De skäms inte för sig och jag tycker att det är befriande. Egentligen är det vad Harlequin gör, och det är vad de gör bäst – skriver om sex.

Något som är mindre befriande är de kvävande könsrollerna, klyshorna och idén att så länge man inte penetrerar kvinnan så är det inte våldtäkt. Nåväl.

Men uppläsningen då?

Uppläsningen var fantastisk! Jag hade laddat hem boken på engelska, och uppläsarrösten i mina inställningar var en kvinnlig brittiska. Ni kan själva lyssna på henne här: http://instagram.com/p/eyDgnYSyaF/

Hon låter nästan som avsedd för att läsa upp porr. Blev jag anglofil nu? Ja, nu är jag nog det. (Passande nog innan jag läser akaporr The Raising.)

Det är helt enkelt en jättebra uppläsarröst. Dessutom fungerar den här text-to-speech-funktionen så bra, att hon till och med intonerar rätt på de flesta ställen. Jag är mycket imponerad.

Hon tappar lite i konstiga meningar, vid konstiga ord och vid felaktig editering, t ex när punkter inte följs av blanksteg. Hon antar också att stora bokstäver i tripletter är förkortningar, och uttalar shh som ”S.H.H”, men det är minimala problem och jag vänjer mig så snabbt att jag knappt tänker på de här sakerna efter några sidor.

Jag vet att det finns fler där ute som haft svårt för vanliga ljudböcker. Jag har aldrig riktigt klarat av att lyssna på dem. Men den här rösten är tillräckligt neutral, men ändå läsvänlig, att jag gärna lyssnar (ok, hon är porrig och brittisk). Dessutom går det att stänga av när jag vill och istället läsa boken med ögonen. Riktigt smidigt. Jag kan också slänga ett getöga då och då på texten ifall jag vill orientera mig, eller dubbelkolla vad hon sade. Det fungerade helt exemplariskt bra medan jag stickade i soffan. Kolla länken så ser du lite tydligare hur det fungerar.

Berätta gärna om du testat boken/uppläsning själv och vad du tyckte, eller om alternativa lösningar.

Några relevanta länkar:

• Min Instagramvideo av uppläsning från ebok
• Google play books – köpa böcker
• Google play books app – läsa böcker, android
• Google play books app – läsa böcker, iOS/Iphone
• Rhyannon Byrd på Goodreads
• Dark wolf rising på Goodreads

Gratis eböcker? Massor av sf och fantasy?

Jag måste bara dela med mig av denna fantastiska sajt!

Jag upptäckte den då många författare på twitter länkar dit när de ger bort sina böcker gratis, för att öka intresset, eller för att få en läsarkrets och senare kunna locka ett förlag.

Den heter Kobo books, och där finns dels en länk till gratis böcker från public domain, men också möjligheten att söka på t ex science fiction eller fantasy och filtrera för gratis, och få upp massor.

Böckerna med priser på är inte helt dyra de heller. I många fall är första boken i en serie gratis, och sedan kan man köpa uppföljarna, om man tyckte att det var bra.

Kobo är enkelt att registrera sig på, och du behöver inte registrera betalningsmetod om du inte vill betala för något. De tillåter nedladdning ffa i .epub, som väl är det bästa och mest allsidiga formatet. Ibland använder de även Adobe DRM, som man måste öppna i Adobe Digital Editions innan man kan läsa på t ex mobilen.

…

När man väljer böcker har Kobo väldigt bra uppdelning i genrer, med mer precision än bara ”SF och Fantasy”. De har även romantisk fantasy, militär sf,  etc. Dessutom kan man lämna betyg på böcker, så det är lätt att börja med säkra kort som många har gett högt betyg.

…

Återkom gärna och berätta om ni testar Kobo, och allra helst länka till bra böcker ni hittar!

Och tipsa gärna ifall ni har andra bra sajter för eböcker på fickan. (Amazon undanbedes)

…

(Och nej, jag har verkligen inte fått betalt eller något för detta. Blev bara lycklig och klickade hem tusen böcker att prova.)

Genom eld och vatten

Särskild är uppföljaren till Nene Ormes urbana fantasybok Udda verklighet. Jag läste båda som ebok och hittade nummer två på Dito.se, som är ett hett tips för den som gillar fantasy och science fiction. De har väldigt mycket gamla böcker där, för billiga priser bästa-för-dig-kompis.

Särskild, i alla fall, handlar liksom den första boken om tjejen Udda. Hon är som du och jag, men har skrämmande drömmar, som visar sig vara verkliga. Uddas bästa kompis Daniel bor i samma hus och deras relation är någon slags platonisk vänskapskärlek. De har ett ömsesidigt beroende av varandra, som inte känns helt friskt, men som hjälper dem när Malmö blir farligt farligt.

När vi först mötte Udda och Daniel, hade Udda precis drömt en särskilt läskig dröm. Daniel bestämmer sig för att gå dit drömmen utspelade sig, för att visa henne att det inte är verkligt. Och då, förstås, försvinner Daniel. Udda blev tvungen att ta sig i kragen och möta sina rädslor för att rädda honom. En helt ny värld öppnar sig när Udda så sakteliga lär känna Malmös under värld av sära.

De sära är annorlunda, särskilda, säregna. De har gåvor som gör att de till exempel kan byta skepnad till ett djur, eller se in i framtiden. Uddas gåva är att drömma andra människors liv. Hon drömmer inte OM dem, hon drömmer rätt inifrån deras skalle, vilket är en särskild fruktad gåva bland de sära.

Udda verklighet var lite knagglig för mig i början, men blev bara bättre och bättre desto längre jag läste. Särskild började mer direkt, eller så var det jag som var med på noterna.

Vi återser alla de gamla favoriterna, och några nya. Ciceronen Hemming, som jag inte riktigt tyckte om i första boken, får nu utvecklas och blir mer verklig och lite lättare att tycka om. Daniel är tyvärr fortfarande ganska… tråkig. Jag vet inte om han ska vara någon prins direkt, men han är i alla fall inte min typ. ”Vad vill han? Vem är han? Kyss hennes eller inte, dumjävel.”

Det underbara hamnskiftandet får vi uppleva mer av i Särskild, och det är nog min absoluta favoritdel. Jag vill ha ännu mer djur. Vi får lära känna flera katter av olika slag och storlekar, som blir viktiga i Uddas fortsatta äventyr.

Signerad ebok

I Särskild får Udda åter igen möta Oraklet och dras åter igen in i de säras komplicerade värld. Den här gången är det dock inte Daniel hon letar efter, utan lotsen som vi mötte i första boken, den lilla väna flickan som kan plocka minnen ur din hjärna och förvandla dem till vackra glaskulor.

Jag tyckte bättre om Särskild än om Udda verklighet, men jag tyckte ändå att transportsträckan till den slutgiltiga uppgörelsen kanske var lite… antingen lång eller hypad. Och klimax var lite nedslående faktiskt. Jag hade väntat mig mer action, och det var mest… konstigt.

Men jag hoppas att ni läst Nene Ormes böcker, och annars bör ni göra det, för få saker är mysigare än att läsa svensk fantasy om alldeles vanliga svenska städer. Dock vill jag gärna fråga vad ni tycker om Udda, Daniel, Hemming och de andra… Håller ni med mig, eller såg ni helt andra människor?

Tidigare:

• Säregen upplevelse (Udda verklighet av Nene Ormes)
• Swecon 2012 – En ganska grafisk kongressrapport (Signering av eboken Särskild av Nene Ormes)

Säregen upplevelse

Högst upp på min blogg står det:

”När en bok och ett huvud stöter ihop och det låter ihåligt, är det inte säkert att det är bokens fel.”
– Georg Christoph Lichtenberg

Det är min ärliga disclaimer, som är tänkt att visa på min ändlösa ödmjukhet inför möjligheten att jag skulle ha fel.

Och det händer faktiskt att jag har fel också.

Senast jag hade fel var nu när jag läste Udda verklighet av Nene Ormes. Jag började läsa Udda verklighet två gånger, och båda gångerna blev jag anti och slutade läsa.

Förmodligen är bokens början inte riktigt min typ av början, men jag irriterade mig också på ordvalet: läppja, strumpläst, trapp, territoriell, egendom och podium. Alla dessa ord, som inte är fel, men som jag ändå satte i halsen hela tiden.

Sedan gick jag till Medisbibblans zombiekväll och där skulle Ormes bokprata om Udda verklighet och uppföljaren Särskild. Och där omvärderade jag min hårda dom. För det första kan en så rolig och smart person svårligen skriva något särskilt dåligt (Ja, faktiskt. Författare finns i alla former och färger, men de bra är aldrig dumma i huvudet eller fullständigt fantasilösa, så det så.). För det andra blev jag åter igen sugen på att läsa boken när jag hörde den beskrivas. Jag måste för fan ha tänkt fel, sade jag till mig själv och Elitistmörkerklubbens delegation på plats. Jag ska läsa den en gång till. Och den här gången ska jag läsa den på skånska (Ormes är från Skåne).

Så jag började läsa Udda verklighet en gång till.

Udda verklighet av Nene Ormes

Udda är bokens huvudperson. Hon är som du och jag, fast hon har väldigt skrämmande drömmar. Uddas bästa vän är granne i huset och heter Daniel. När vi möter dem har Udda precis drömt en särskilt läskig dröm. Daniel bestämmer sig för att gå dit drömmen utspelade sig, för att visa henne att det inte är verkligt. Och då, förstås, försvinner Daniel.

Nu ensam, måste Udda försöka hitta Daniel. Samtidigt blir drömmarna allt intensivare, och det blir tydligt att drömmandet har med Daniels försvinnande att göra. En helt ny värld öppnar sig när Udda så sakteliga lär känna Malmös under värld av sära. De sära är annorlunda, särskilda, säregna. De har gåvor som gör att de kan byta skepnad till ett djur, eller till exempel se in i framtiden. Udda kan drömma andra människors liv.

Den tredje omläsningen föll allt på plats. Visst är början fortfarande lite knölig mellan drömmen och verkligheten, men när Daniel väl försvunnit blir det väldigt roligt och spännande. Och visst funderade jag ibland på något ordval, men det var inte längre irriterande.

Det händer ganska ofta att en bok börjar bra och sedan rinner ut i sanden. Udda verklighet, å andra sidan, blev bara bättre och bättre desto längre jag läste. När jag kikar på andra bloggar, så verkar man överens om att Särskild, som är del två, faktiskt är bättre än den första boken, och i så fall lovar det mycket gott för särverkligheten i Malmö.

Jag är väldigt glad att jag bestämde mig för att läsa igen. Jag tycker om Udda och vill gärna veta vad som händer med alla lösa trådar som Ormes strött ut i berättelsen. Jag misstänker och hoppas att de finns där med flit.

Men, jag tycker inte så mycket om ciceronen Hemming ännu. Han är aningens… tråkig. Och Daniel är mest bara bluärk. Vad vill han? Vem är han? Kyss hennes eller inte, dumjävel. Ja, det kan vara Daniels fel att jag inte ville läsa mer de första två gångerna. På Ormes zombieprat på Medis fick jag ju nämligen veta att Daniel försvann rätt snart, så kanske var det därför läslusten kom tillbaka?

Förhoppningsvis kommer bok två att bjuda på närmare bekantskap med Daniel och Hemming, så att även de blir levande.

Jag skulle också vilja lära känna magin bättre. Den bästa delen i Udda verklighet är när minnen kan plockas, ungefär som i Den oändliga historien när häxan tar minnen och lagrar dem som vackra glaskulor. Hamnskiftandet är också väldigt spännande, men det får vi inte lära oss särskilt mycket om.

Udda verklighet är renodlad stadsfantasy (urban fantasy) med ett stänk av YA (young adult/unga vuxna). Skulle jag likna den vid något, så blir det (fantastiskt nog) Neverwhere av Neil Gaiman. Även där finns det en värld under världen, dolda dörrar och mystiska vägvisare. Förmodligen är det rätt synd att det inte finns en tunnelbana i Malmö. Ormes borde förlägga bok tre till Stockholm, tycker jag.

Stadsfantasyn är smidig på det sättet, att man inte behöver sätta sig in i en helt ny värld (gäller författaren också), men samtidigt väcker det helt nya funderingar, som till exempel hur den alternativa världen döljs för ”verkligheten”.

De böcker jag tyckte allra mest om som yngre läsare, var nog böcker med drag av stadsfantasy, som t ex Fionavars vävnad av Guy Gavriel Kay. Det blir nästan omöjligt att inte fantisera om hur det skulle vara, om boken var sann, om man hade den gåvan, om man hittade dörren, om man lärde känna en fiskmås. Så även nu alltså.

Hoppas att Särskild snart finns som ebok, så ska jag läsa den också, och sedan alla de andra sexton-tjugo böckerna som Ormes lovade oss på Medisbibblan.

Innan zombierna kommer

Jag köpte Tjärven av John Ajvide Lindqvist eftersom det var Ajvide Lindqvist och eftersom jag gillar eboksgrejen.

Lindqvist själv säger att han skrev Tjärven på 30 dagar. Det märks. Eller ja, kanske snarare… tur att han inte lade ner mer tid på den.

Tjärven av John Ajvide Lindqvist

Tjärven ska handla om zombier. Det vet vi redan. Men varför handlar då nästan hela boken om några fjantiga idioters löjliga tankar om varandra?

En samling fyrtioåringar samlas för gymnasieåterträff på en öde fyrtornsö i skärgården för att fira midsommar. Förr eller senare dyker zombier upp och äter upp dem. Det visar sig vara senare, mycket senare. Först ska vi grotta ner oss i mänskligt förfall, Iphonetrams, dålig musik och patetiska töntars inre världar.

Lindqvist har använt sig av ganska klassiska zombier som hasar fram och som äter hjärnor, men han har gett dem en twist där ute på sin fyrtornsö. Zombierna känns lite fräscha fast de är de gamla vanliga odöda. Men allra mest handlar ändå Tjärven om medelålders idioter som försöker imponera på varandra, som i hemlighet avundas varandra eller hatar varandra och som alla egentligen mer eller mindre förtjänar att dö.

Jag tyckte inte om en enda av personerna i Tjärven. Större delen av boken var mer eller mindre lidande. Sedan fick jag äntligen lite zombieaction, men den bestod till 99% av människor som sprang omkring på klipphällar. Som någon slags zombieparodi på Sagan om ringen. Ladidadida… Iiik! Spring-spring. Ooooh den biter mig. Spring-spring. Någon dör. Någon blir slemmig. Spring-spring. Iiik! osv… Det finns ljusglimtar, men vad är väl det i en hel bok.

Gillar jag Tjärven? NEJ. Är det en zombiebok värd namnet? Ptja.. riv ut de första 60 sidorna och läs resten, så kanske. Är den dåligt skriven? Nej, men den blajar mest skit faktiskt. Jag är besviken på riktigt.

John Ajvide Lindqvist är bland det bästa vi har i Sverige vad gäller författare. Det var en riktig höjdpunkt i mitt läsliv när Hanteringen av de odöda kom och jag är så sjukt tacksam att det finns en svensk skräckförfattare som skriver så bra. Men det här… nej tack.

Tidigare om Tjärven:

• Min bokbeställning är en manifestation

Evighetens elegans i Googolplex

För ett tag sedan skrev jag om två science fiction-böcker (som båda fanns som ebok på Elib.se), Googolplex och Det gyllene språnget.

Det gyllene språnget av Bertil Mårtensson var en gammal älskling, men KG Johansson var ny för mig. Båda är de svenska sci-fi-författare.

Googolplex beskrivs så här: ”kolonister som reser till den avlägsna planeten”, ”manipulera DNA”, ”de märkliga varelserna”, ”andra universa”. Ja tack.

Men det dröjde tills jag faktiskt kom mig för att läsa boken. Nu när jag äntligen gjort det så är det för att Elitistmörkerklubben valde den som cirkelbok (och därmed slog ut Babel-12, som jag också snart ska komma mig för med). Förr eller senare hade det ändå blivit Googolplex, men nu fick jag njuta av den just när jag inte fick recensera den när jag vill. Typiskt. Det har alltså varit en lång väntan. Men här är den till slut…

Googolplex av KG Johansson

Jack är huvudperson, född ett par hundra år gammal och därmed ganska ung, inne på ca sin tredje kropp och ute efter att uppleva äventyret när några människor skickas trettio ljusår för att kolonisera den dystra planeten Shylock.

Jack har en viss talang som innebär att han kan förändra DNA med blotta tanken. Detta har människorna lärt sig av en utomjordisk och multidimensionell livsform som kallas multis.

Jack upplever med tiden en gnagande känsla och driven av instinkt börjar han ett långt sökande. På vägen lär han sig mycket om universum och multis, men framför allt mycket om sig själv.

Mer är det svårt att berätta utan att avslöja något viktigt från det 169 sidor långa lilla mästerverket. Men tankarna Googolplex väcker skulle ta många fler sidor om jag skrev ner dem. Jag vet att det är alldeles för kort, men det går verkligen inte att berätta mer utan att spoila. Och filosofier om universums uppbyggnad, tidens egenskaper och hur oändligt många möjligheter vi har och hur oändligt många dimensioner det alltså måste finnas skulle verkligen kunna få en egen blogg. Därför lämnar jag den diskussionen till cirkeln och ber er istället läsa boken.

Det är en underbar liten bok, en fantastisk historia, en makalös fantasi och en svindlande resa. Helt perfekt för bokcirklar, men också för introverta grubblare som jag själv. Läs! Njut!

Tips tips tips

Tips tips tips

Och som en eftertanke så måste jag också bara tipsa om KG Johanssons nya bok, Feedback, som handlar om hur sångaren i ett band försvinner spårlöst. Inte ens AI kan hitta honom och handlingen kretsar kring motsättningar mellan svennar och nysvenskar, våld och kaos. Det låter som att jag vill läsa den. Jag känner lite vibbar från William Gibsons Idoru och från en annan gammal bok om ett band som jag minns att jag älskade. Ja, jag tror jag måste ha den. Tack Elib.

Min bokbeställning är en manifestation

Det blev dags att beställa böcker till slut igen. Jag stod nyss vid bokhyllan och tänkte att jag ”läst bort” en del men att det fortfarande var många kvar. Men ni vet känslan av att en bok man absolut vill ha inte finns hemma och kanske plötsligt försvinner och aldrig kommer tillbaka och dessutom är helt omöjlig att hitta även på antikvariat? Den känslan. Den grep tag i mig.

Därför blev det ett stycke inköp enligt följande:

• Tjärven av John Ajvide Lindqvist
• Dark places och Sharp objects av Gillian Flynn
• Birdman, Treatment, Ritual, Skin och Gone av Mo Hayder
• Sawbones av Stuart MacBride

Min vana trogen har jag svårt att inte köpa ”alla”. Det gick rykten på Twitter om att jag även köpte Mira Grant, men det blev inte så. Feed har fått så pass olika recensioner att jag nog måste läsa den först ändå. Mo Hayder kändes inte som någon högoddsare, så där chansar jag och drar hem alla på en gång. Gillian Flynn har ju bara två böcker, så det var ju ingen skillnad att köpa två jämfört med en, inte sant? Två är inte fler än en, men en är ingen. Aight.

Sawbones… behöver knappast förklaras. Har nästan mått illa av vetskapen att det finns en ny MacBride där ute som inte står i min bokhylla där den hör hemma.

Tjärven av John Ajvide Lindqvist

Tjärven då slutligen. John Ajvide Lindqvist är ungefär det bästa vi har i Sverige vad gäller författare. Det var en riktig höjdpunkt i mitt läsliv när Hanteringen av de odöda kom och jag är så sjukt tacksam att det finns en svensk skräckförfattare som skriver så bra.

Så hör jag att han bara sålt 300… 300!!! ex av Tjärven. Som inte bara är en Ajvide-bok utan till och med om zombier! Jag blir så arg och less. Bara för att den säljs som ebok (och ljudbok). Ärligt talat var det därför jag gjorde en beställning nu över huvud taget. Jag kan inte vänta mer. Jag måste bevisa NU och för alla att vi visst det vill ha Tjärven och att ebok duger alldeles utmärkt. Faktum är att jag nog läser snabbare på surfplattan (HTC Flyer) än i pappersform. Nackdel: Inte tillåtet att läsa i badet.

Så. Sluta fundera på det och köp Tjärven nu. Den kostar bara 78 kronor och den går jättebra att läsa även i mörkret om man som jag har en trevlig android. Läsa zombiebok i mörker… Det är så det ska vara.

Nytt på eboksfronten

Surfar då och då in på Elib för att se vad det finns för nya eböcker.
Idag hittade jag Tredje testamentet av Carl-Magnus Åsard.

Enligt beskrivningen verkar den helt oemotståndlig och jag har faktiskt inte hört talas om den förut.

”Vinnare av Spektakulärt pris 2010 för fjolårets bästa svenska science fiction-roman.

I en nära framtid har människan lyckats stoppa den biologiska klockan och behöver inte längre frukta döden. Hela idén om fortplantning har raderats ur människosläktets medvetande.
Max Holland arbetar som grävare på Saneringsdetaljen, en hemlig organisation som har till uppgift att eliminera de personer som trots allt utgör ett hot mot evigheten. En dag kommer han dock till insikt om att sanningen om det eviga livet är en lögn i vars namn han utfört de mest fasansfulla handlingar. ”

Och en fortsättning kommer i höst på Wela förlag, Tusen solars rike.
Jag vet inte hur det är med er, men jag är supertaggad. Den här ska jag ha. Som ni ser fullt låningsbar till närmaste surfplatta i 28 dagar.

Man måste ju bara älska Den Nya Tekniken.

Biblioteksvurm, Elib.se och Elitistmörkerklubben

Nästa Elitistmörkerbok är Döden på en blek häst av Amanda Hellberg (mer om den alldeles strax…). Eftersom jag av någon orsak blivit anti av olika recensioner på bloggar (jag tror folk gillar den, men jag gillar inte det de säger att de gillar med den o.O), så ville jag inte köpa den för 164 kr på Adlibris.  Istället tog jag mig för att leta reda på den på Elib.se.

”Elib är ledande i Norden inom distribution av digitala böcker. Våra tjänster finns i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Elib grundades år 2000 och ägs gemensamt av Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Norstedts förlagsgrupp och Piratförlaget.”
(från Om Elib.se på sajten)

På elib.se får man upp titel, författare, beskrivning, sammanfattning, ISBN, förlag, kategori, recensioner, format för försäljning och utlåning samt köplänkar och utlåningslänkar. Det är vansinnigt och komplett! Det är underbart!

Döden på en blek häst av Amanda Hellberg

Jag valde att låna på bibliotek. Eftersom jag har en androidmobil och -surfplatta så behövde jag lite mer instruktioner än de som finns bara för att få hem boken. Som tur är har Elib.se beskrivit hur man får hem biblioteksböcker till sin android.

Jag laddade alltså ner Aldiko till androiden. Adobe Digital editions hade jag redan på datorn. Sedan klickade jag hem boken efter att ha knappat in bibliotekskortnumret och PIN. När man klickar på filen som laddats hem kommer boken upp i Digital Editions. Därifrån kan man sedan dra och släppa boken till sin anslutna androidmackapär. Man kan även, enligt uppgift, hämta böckerna direkt till aldiko på androiden.

Det här måste vara abibliofobens stora dröm och räddning. Aldrig mer är du utan böcker! Sveriges samlade eboksutbud (och ljudböcker) ligger vid dina fötter och det är gratis.

Aldiko är dessutom väldigt snyggt och trevligt. Lite flashigare än FBReader, som jag hade innan och där man kan ladda ner böcker direkt från t ex gutenberg.org, men som inte klarar Adobe DRM-filer som de som biblioteket använder.

Från och med nu ska jag leta reda på en massa kul böcker på elib. Jag ska läsa svenska böcker på svenska därifrån. Jag ska prova olika deckare, science fiction och fantasy. Det är ju nämligen en stor fördel att kunna provläsa, låna, välja och vraka utan att behöva ta det där beslutet om att köpa, som jag vanligtvis annars gör. Dessutom ingen tung kasse att bära hem eller jobbiga återlämningsdatum att passa. Arga bibliotekstanten skulle vara stolt!

Min läsplatta – Sony Reader Touch

Jag letade länge och väl, längtade och trånade. Till slut köpte jag min läsplatta på semestern i USA. Det är en Sony Reader Touch, som finns att köpa på Adlibris.com. Där kostar den 2995 kr. I USA kostade den ca 1300 kr. Vad består skillnaden i? Jag vet inte, skatt förmodligen.

Jag köpte läsplatta mest eftersom jag tycker om nya prylar. Det måste erkännas. Men även eftersom jag pendlar med tåg 40 min om dagen. Det är där jag läser mest. Just eftersom jag pendlar så passar en läsplatta väldigt bra. Den tar ingen plats, rymmer massor av böcker och artiklar för jobbet, går att anteckna på och lyssna på ljudbok eller musik på. På dessa krav stämmer Sony Reader Touch väldigt bra in.

Sony Reader Touch

Det speciella med den här läsplattan är att den har pekskärm. Sony Reader Touch väger 286 gram och är 1 cm tunn. Man kan få den i några olika färger. Jag valde röd för att vara lite crazy. Till den har jag ett läderfodral som snäpps fast som ett bokomslag. Den är stor som en tunn pocketbok ungefär och ryms överallt, till och med i en större ficka.

Pekskärmen gör att det är minimalt med knappar på apparaten. Med pekskärmen bläddar man i e-böckerna, sätter bokmärken och skriver kommentarer. För precisionsarbete som att skriva (handstil eller med skärmtangentbord) finns en penna instucken i övre högra kanten. Man kan även markera i böckerna. Det här är en viktig funktion. Man kan både stryka under och lägga till kommentarer. Alla anteckningar läggs samtidigt i en lista där man kan slå upp varje kommentar på den aktuella sidan i boken/artikeln. Därmed kan man alltså verkligen jobba med texten, och det utan att förstöra boken.

Det inbyggda minnet rymmer upp till 350 böcker, säger de, men jag har lagt i 16 GB till i med ett minneskort för att få plats med orimligt mycket böcker, visst, men även med ljudböcker och musik, som ju tar lite större plats.

Skärmen är en så kallad e-ink. Den ska härma sidorna i en vanlig bok och texten är vädigt lättläst. Den kan dock vara lite blank och jag hade önskat mig en mattare finish faktiskt. Sony Touch Reader stöder både EPUB (Adlibris lettobokformat) och PDF. Om man installerar Digital Editions så går det lätt och smidigt att lägga över låneböcker till läsplattan från biblioteken. Läsplattan visar med en ikon hur många dagar som är kvar på lånet.
Man kan styra textstorleken i olika nivåer. En del böcker har ganska stor originalstorlek, men andra behöver man zooma in för att kunna läsa bekvämt. Sony Touch Reader laddar fram den nya sidan ganska snabbt, men det blir en blinkning på e-ink-skärmen som kan ta en liten stund att vänja sig vid.

Man behöver inte ladda batteriet särskilt ofta. Lyssnar man på musik så drar det så klart ur fortare. Det sägs att en batteriladdning räcker till 7 500 sidvändningar. Hur många gånger man behöver vända sida beror förstås på vilken zoomnivå man använder. För mig blir zoomnivån oftast ”M” och boken ca 1200 sidor.

Sony Touch Reader är kompatibel med PC såväl som Mac. Man kan lägga över böcker både med det medföljande Sony Reader-programmet, med Adobe Digital Editions eller genom att dra över boken mellan mappar som till ett USB-minne. Jag både laddar och för över filer med USB-kabel. I Reader-programvaran finns funktioner som synkronisering av böcker och anteckningar och konstruktion av ”collections”, som är bokhylleavdelningar där man kan lägga t ex Science Fiction, Deckare, Boklån och så vidare.

Ytterligare en detalj som Adlibris så snällt nämner är att Sony Touch Reader saknar svenska menyer. Den saknar även svenska tecken på tangentbordet, men visar snällt alla svenska tecken i böcker (puh).

Specifikationer
Skärm	Eink, 6 tum, 800 x 600 px, pekskärm
Inbyggt minne	512 MB
Maximalt minne	16 GB (med Memory Stick PRO Duo eller SD-kort)
Format som stödjs EPUB, PDF, DOC, RTF, TXT, BbeB, DRM, BMP, GIF, PNG, JPG
PDF-stöd
Vikt	286 gram
Mått	175 x 122 x 10 mm
Ljuduppspelning
USB
Svenska menyer
Stödjer EPUB (Lettobok)
Pris	2.995 kr

Plus med Sony Reader Touch:

• Den har expanderbart minne.
• Den klarar av mp3 för musik och ljudböcker.
• Den laddas och fylls med böcker via USB.
• Det går att skriva på skärmen, anteckna i böcker etc.

Minus med Sony Reader Touch:

• Den har inte färgskärm, som nästa generations läsplattor har.
• Den kan inte koppla upp med WLAN eller 3G som vissa läsplattor kan.
• Man kan råka bläddra med touchskärmen när man kommer åt den vid läsning eller viftande.
• Man kan inte bygga ”collections” på läsplattan, utan bara i medföljande programvaran på datorn.
• Skärmen är lite lite för blank. Jag hade önskat ännu mattare yta, om det nu existerar.

Bör du köpa Sony Reader Touch?

Här är jag ändå kluven. Den är för dyr i Sverige. Dessutom kommer det enligt rykten bättre läsplattor redan i vinter. Om man inte är lite pryltokig och vill testa och vänja sig vid e-böcker, så är det nog inget prioriterat köp. Jag är dock väldigt nöjd och kommer förmodligen (det här kan jag få äta upp) hoppa över nästa generation och istället gå på tredje när den kommer. Då förväntar jag mig WLAN, 3G, färgskärm och browser. Dvs i princip en pad-dator. Kanske blir det en pad-dator. Förmodligen med android-OS.

Drömma kan jag i alla fall…