Etikettarkiv: bloggträff

Swecon 2012 – En ganska grafisk kongressrapport

Den 5-7 oktober var det Swecon i Uppsala. Denna con (kort för kongress) var alltså årets stora svenska con, och hette kanske egentligen Kontrast.

På kongress umgås man med andra nördar, lyssnar på roliga paneler, dricker öl och samlar på sig bokhögar. Man kan oftast även snika till sig signeringar av diverse författarfolk som stryker omkring där.

Förra året skrev jag om Eurocon, som var min första kongress. Redan i år kände jag mig nästan lite som en gammal räv, även om en del besökare var väldigt mycket rävigare än jag.

För de av er som inte uppskattar långrandiga rapporter, har jag gjort en seriestripp som väl beskriver min kongressupplevelse. (Klicka på den för att se bilden i stort format.) Givetvis är det ingen fullkomlig beskrivning av Swecon. Det kommer min rapport inte att vara i någon aspekt. Men den kommer verkligen att ge er den närmaste känslan möjlig av upplevelsen, om ni inte var där. Dvs knappt nära alls, så se till att gå på nästa Swecon istället! (Som egentligen heter Fantastika)

Klicka för att se närmare!

Klicka för att se närmare!

Så över till den mer långrandiga delen, som ändå kommer att bestå mestadels av inklippta tweetar. En stor del av min Sweconupplevelse var faktiskt beroende av Twitter. Under hashtaggen #swecon kunde man med lätthet kommentera föredrag utan att störa lyssnarna och informera den vetgiriga allmänhet som inte var på plats om vad som hände. Man kunde även halvt hänga med i programpunkter man inte hann gå på. Så till er som funderar på att delta i kongress framöver, rekommenderar jag att skaffa ett twitterkonto. Det är, om inte annat, ett bra ställe att babbla om böcker när man inte bloggar om dem.

Redan veckan innan Swecon var förväntningarna uppskruvade till max! (Nu börjar twitterbonanzan.)

Det förekom även en del kongressplanering:

Ja, det är grundläggande att inte packa med sig några böcker till en kongress, eftersom man ändå kommer att skaffa sig tjugo nya på plats. De enda böckerna man får ta med är sådana man tänkte få signerade. Någonting man däremot ska ta med är Resorb (vätskeersättning). Om inte pga alkoholintag, så pga allmän utmattning och faktisk vätskebrist.

Den där Lindorm är förresten densamma som Nene Ormes, så följ henne! Och den där @feeejay är ingen annan än Boktimmen! Följ dem båda, vetja.

Apropå mängden böcker, så följde jag nästan mitt eget råd:

Det där #fml betyder ”fuck my life” och skrivs när man tycker synd om sig själv.

Fredag

Så var det äntligen dags. Jag fick lämna mitt själadödande arbete och ta mig till själagödande Swecon.

Och sedan var det liksom igång:

Det där ftw betyder ”for the win” och skrivs när man är nöjd med sig själv och annat.

Lägg gärna märke till att första tweeten där skrevs kl 10:33 (i någon tidszon. Egentligen var det kl 14:33) och den andra kl 12:59. Så fort går det alltså att kongressifieras!

Efter bokbloggaröl uppstyrd av Boktimmen och en del springande runt på kongressen åt vi på fredagskvällen bokbloggarmiddag på Buddy’s.

Och sedan köpte jag lite fler böcker. Du kan ju se i seriestrippen ovan hur många det slutligen blev. Nästan. Köpte lite fler sedan också. Hrrm.

En av kvällens höjdpunkter var en panel om förnyelse i fantasy. För egen del var jag ganska säker på vad som vore fint att ändra på.

Och det var fler som tänkte ungefär samma tankar.  T ex In another library (@annabarkpersson). Den som tyvärr fick ta största smällen, var Joe Abercrombie, som skriver fantastiskt bra och roliga böcker i genren barbarporr (som vi hittade på under kongressen). Abercrombie är både duktig och rolig och smart, men han fick ganska snabbt omvärdera sin åsikt om att han skrev starka kvinnor etc. Det gör han iofs, fast bara som undantag, och gärna lite offeraktiga kvinnor till skillnad från sina mer nyanserade manliga figurer.

Ungefär så var det.

Ungefär så var det.

Abercrombie bidrog ändå med några av kongressens bästa oneliners:

Fast han lyckades inte riktigt nå sitt mål.

Jag var inte den enda som var lite imponerad. Bokstävlarna var också på plats.

Man kan nästan undra om Abercrombie över huvud taget försökte göra oss besvikna, som han smörade på ibland. Här citerad av Skuggornas bibliotek:

Det här med sexism och fantasy var, så att säga, ett tema för kongressen från bokbloggarhåll.

Alvarfonden, där man kunde samla på sig böcker för billiga pengar, var mycket uppskattad i allmänhet på kongressen, men jag kände att jag ändå kunde bidra genom att tipsa om de bästa fynden bland högarna.

Jag tror att jag lyckades prångla på dem på någon senare, men jag minns inte riktigt vem. De rekommenderas iaf. Förutom pälsiga hjortmänniskor och sälförvandlingar, så är det en ganska ovanlig fantasyhistoria om en kärlekstriangel på riktigt. Ni vet tre personer som älskar varandra, och så vidare.

Lördag

Kongressens andra dag började ungefär som förväntat, förutom att jag råkade presentera min käre man, dito medföljande maskot på kongressen, som mitt one-night-stand när vi skulle logga in till hotellfrukosten. Det var verkligen inte meningen, utan måste ursäktas som ett rent kongressymptom.

Det var också nu under lördagen som genren barbarporr myntades och Abercrombie blev en ovillig(?) och ovetande(?) grundare av densamma. Fördelen med att grunda en genre är iofs att man blir kung direkt, så jag är säker på att han skulle gilla idén om någon berättade det för honom.

Under lördagen hölls dessutom ett föredrag av Bellis (känd kongressmedlem) och In another library-Anna om metal och fantastik. Föredraget övertygade oss övertygande om att dessa två är tätt sammanlänkade, vilket märks i alla möjliga metaltexter och på omslagen. Jag saknade omnämnande av Amon amarth, men det fixade publiken. Ni ser lite närmare bilder på föredraget i seriestrippen ovan.

Senare under lördagen visade Engelsforsgänget upp sin nya serie, Berättelser från Engelsfors (hashtagg #bfengelsfors på Twitter och Instagram). De betedde sig verkligen som medlemmar ur en härlig romcom eller sitcom, och var hur roliga och trevliga som helst. Såklart.

Instagram var förresten nästan lika roligt som kongresstillbehör som Twitter var.

Sara Bergmark Elfgren the original Engelsforsis bjöd också på en del oförglömliga citat.

När det var dags för publikens frågor blev det plötsligt blodigt allvar av denna sitcom, då någon ställde frågan om vilken superkraft var och en i Engelsforsgänget skulle ha. Och vem som skulle vinna ett battle. Föredraget urartade närapå, men allting slutade väl.

Ett annat populärt föredrag på lördagen var det om varför vi tycker om när jorden går under. Jag hade min egen teori.

Gillar du tv-spel förresten, så testa Tokyo Jungle. Det utspelar sig efter apokalypsen, då djuren har tagit över. Du spelar djuret i flera generationer. Överlev!

Jerry Määtä, som höll i föredraget, var väldigt duktig och klok, om än lite cynisk. Jag tror kanske att det är därför vi gillar postapokalyps, för att vi är väldigt cyniska.

Ett av de enda problemen under kongressen var att det var väldigt dålig luft i konferenslokalerna. Därav många kommentarer under helgen, som: ”Överlevde just en mindre seminarieapokalyps på apokalyopseminariet. Dog nästan, medelst kvävning.”

Från apokalyps till steampunk. Det är kanske inte riktigt min kopp ångande te, men det gjorde ingenting när Nene Ormes satt i panelen:

Nene Ormes har jag förresten läst som ebok, och även hennes senaste bok har jag som ebok. Men det hindrar näppeligen möjligheten att få den signerad.

Signerad ebok

Signerad ebok

Kongresser i allmänhet dras nog med en hel del fördomar från Annat Folk, dvs de som inte varit där. När man väl kommer dit ser man att vissa fördomar stämmer, och andra inte. Men en sak är sann. Det är väldigt mycket olika sortes människor på en kongress. Och det gillar vi.

Den här Karl är förresten en del av Drömmarnas berg.

Söndag

På söndagen satt jag själv med i en panel och science fiction och vetenskap, men jag tänkte inte diskutera den särskilt här. Jag var grusig och allergisk av hotelluften/sängen (”Empiriska data visar att alla nördarna är allergiska mot hotellets dun, vilket tillsammans med dålig luft påverkar våra hjärnor.”). Jag var trött och jag var ändå ganska nöjd efteråt. Ovan att inte få diskutera djupare än någon kommentar, men nöjd att jag inte sade något allt för dumt. Det var roligt.

Söndagens bästa citat var som vanligt Abercrombies. Det här var ett par av favoriterna:

Under sin hedersgästintervju frågades Abercrombie om sina kommande projekt. Han skämtade mycket, men jag fick ändå ett intryck av att han funderar på zombiebok (!). Förväntar mig nu zombier.

Söndagen slutade för min del med någon slags högtravande diskussion om miljöer och landskap i fantasy, som mest handlade om kartor (dvärgkartor har öst uppåt) och om olika detaljer som panelen hakade upp sig på. Det var ganska underhållande, men inte så informativt.

Efter stängningsceremonin hade all luft gått ur både mig och hotellet och medan andra drog vidare till sk Dead dog-party (man dricker öl och är trött), så gick jag upp till hotellrummet och läste en bok, tittade på tv och åt godis. Förmodligen ett klokt val.

Där satt jag och myste över den excellenta boken jag läste, Graceling av Krisitin Cashore, och över en underbar helg.

Tack alla ni som jag träffade, och kommittén och alla besökare och panelister och kringstrykande författare!

Har jag glömt att nämna någon, så ber jag om ursäkt. Skriv gärna namn och länk i kommentarerna. Själv är jag nästan lika slut av att skriva den här rapporten, som av själva kongressen. Ändå kan jag knappt vänta till nästa, vilken det nu blir, den nyfödda Malcon (Malmö) eller Fantastika (Stockholm).

Som slutkläm vill jag bara lämna er med en viktig sanning som uppdagades under kongressen:

Och om Elisabeth Östnäs säger det, då måste det vara sant. Jag ÄR snäll. =)

Annonser

Eurocon – dit nördar går och dricker öl

Så kom jag ändå iväg på Eurocon. Men resan började redan innan när jag klev in på SF-bokhandeln och passade på att lyssna på MD Lachlan och Hannu Rajaniemi och köpa deras böcker Wolfsangel och The quantum thief, kompletta med fina signaturer.

MD Lachlan, som alltså skrivit en vikingafantasyroman med varulvar, berättade att det kommer bli ett antal böcker och att varje bok kommer hoppa ett hundratal år framåt tills vi kommer till Andra världskriget. Oerhört intressant, tycker jag.

Hannu Rajaniemi, som skriver vad jag förstått är ganska tung science fiction ska också fortsätta serien med iaf två till böcker, men kommer i varje bok att fokusera på ett nytt ”problem” i denna avlägsna, posthumana framtid.

MD Lachlan och Hannu Rajaniemi på SF-bokhandeln

MD Lachlan och Hannu Rajaniemi på SF-bokhandeln

Så äntligen på Eurocon  träffade jag bland många andra Feeejay från Boktimmen, Sussie på Any moment called now,  Maria från UNT och Socialistsimon. Det blev många fantastiska samtal under dagen och kvällen. Efter den första nördchocken kom jag snabbt in i leken och roade mig kungligt. Några öl blev det också.

Under dagen lyckades jag lyssna på:

  • Författares tankar om feminism i SF (inte fruktansvärt givande, ganska många antaganden och alldeles för mycket name dropping)
  • Hur man skriver SF, med bland annat sjukt roliga Anders Fager
  • Hur cyborger redan finns ibland oss och om kommunikationen mellan science fiction och forskarsamhället samt samhället i övrigt av fantastiska Anna Åberg
  • Författarsnillen som spekulerade och bara lade cirka halva tiden på att floskla om arabvärlden
  • Sara Bergmark Elfgren (GloryBox) som läste högt ur Cirkeln och förmodligen en av de allra bästa passagerna, särskilt om man redan läst boken och fick en chans att se tecknen redan där…
  • Geekiest link med tävlande från publiken som ibland urartade i en mycket nördig förkastelse av alla som hade fel på så enkla frågor, för att sedan urarta mot de mycket svåra frågorna istället
Eurocon 2011

Eurocon 2011

Generellt sett väldigt annorlunda än de forskningskonferenser jag är van vid, men ändå kusligt likt.

Jag lyckades träffa den sociala Pål Eggert och få De döda fruktar födelsen signerad och fick dessutom en särskilt fin ”dedicering” på köpet. Stort tack! (Kan man säga dedicering om den lilla hälsning författare kan skriva in när de signerar böcker? Den riktiga dediceringen är ju tryckt i boken, menar jag.)

Jag haffade även Anders Fager och fick signaturer i både Svenska kulter och Samlade svenska kulter. Den ena väldigt rolig: ”Detta, Sara, är den värdefulla första versionen.” Han berättade även om hur svårt och ändå skönt det är att försöka skriva om sådant ingen vet någonting om, som hur det är att se allt utom en viss färg eller att ha luktsinne som en hund etc. Det är just sådant jag brukar oroa mig för när jag försöker skriva någonting – kommer folk att köpa det jag säger?

Vid antikvariatbordet gick jag förbi Space Viking av H Beam Piper och råkade sedan i samspråk med Luís Filipe Silva, som köpte just den boken och som berättade att det var ett sällsynt exemplar, att den fattiga författaren levt på duvor som landade på hans fönsterbleck och som han sköt och åt samt att författaren gav upp och tog sitt liv bara ett par år innan Star Wars kom och boomen var ett faktum. Silva sade: ”Så du ska veta att man ska inte ge upp. Vad som helst kan hända.” Varpå jag passade på att förklara mitt livsmotto, som jag tror måste härledas till Ronny Eriksson: ”Det är aldrig för sent att ge upp.” Silva skrattade gott, älskade det och hoppades att han skulle komma ihåg det. Eftersom det finns två sorters människor, de som förstår och gillar mottot och de som tycker det är konstigt, fick Silva därmed godkänt i Feuerzeugs kvalitetstest. Mannen ska härmed läsas någon gång framöver.

Själv fick jag med mig fyra antikvariatsböcker varav en Delany, vilket var vad jag letade efter.

Ni märker att det nästan finns för mycket att berätta. Det har verkligen varit en makalös dag.

Bokshopping Eurocon 2011-06-18

Bokshopping Eurocon 2011-06-18

Dagens bokköp:

  • Sixth column av Robert A Heinlein, bara eftersom Heinlein är en klassiker
  • The redemption of Althalus av David Eddings, eftersom det är en fristående roman av Eddings och jag blev nyfiken på hur han är att läsa numera
  • City of a thousand suns av Samuel R Delany, förklaring onödig. Delany är fantastisk.
  • The 11th plague av LT Peters, för att titeln innehöll ”plague”.
  • Feedback av KG Johansson, eftersom jag nyss läste Googolplex och gillade.
  • Wolfsangel av MD Lachlan, eftersom Sara på GloryBox tipsat den väldigt hårt som bloddrypande vikingafantasy med varulvar.
  • The quantum thief av Hannu Rajaniemi, eftersom Sara på GloryBox tipsat även här, fast med hänvisning till roliga valutor och andra sf-konstigheter.
Hmh! Bara sju. Det kändes som fler, men där ser man.. Jag ÄR en disciplinerad och sparsam människa.

Sent omsider bokbloggarträff

Efter att jag hämtat mig från jobbvåren från om inte helvetet så iaf från något annat varmt ställe med mycket jobb, så uppmärksammade jag den bokbloggarträff som bestämts via bloggar och twitter för alla som identifierade sig som #boblmaf.

Dagen var 31 maj och anordnade gjorde Jessica på Ord och inga visor, som även listar deltagarna.

Bokbloggarträff - bytet

Bokbloggarträff - bytet

Det var en supertrevlig kväll full av de allra nördigaste samtalen och dessutom med bokbyte. Jag gick glatt hemåt genom natten med Anders Fagers Svenska kulter och Flickan under jorden av Elly Griffiths. Den första har jag länge saknat, den andra får bli en överraskning.

Bokbloggsträff är verkligen fantastiskt roligt. Jag önskar bara det kom fler bloggande män… Jag vet ju att ni finns. Jag följer själv flera av er, men ni verkar inte vara så mycket för att dricka öl och äta mat. Mycket mystiskt.

Snart är det dessutom dags för Elitistmörkerklubbens möte om Googolplex av KG Johansson och därefter faktiskt även en hemmabiodejt med samma gäng när vi ska se Död snö och äta snacks.

Ljuva dagar minst sagt.