Etikettarkiv: bobloggare

Sträckläsningsreglerna

Det började egentligen med att jag läste lite Twitter från ThomasJarvheden, självutnämnd sträckläsare.

Thomas Järvheden

ThomasJarvheden Thomas Järvheden, 10 aug.

”Nu ska jag ta steget och våga läsa en bok. Jag känner mig själv och VET att jag inte kommer kunna sluta förrän den är slut.#sträckläsare

”Vad är jag för en människa egentligen som inte kan sluta läsa när jag väl börjat. Är det ett välkänt syndrom? Nån mer som är likadan?”

@HansiAnderberg Word. Men jag har ju inte börjat läsa än så jag hör fortfarande till kategorin sträckläsare. Med risk för nån kisspaus iofs.” 

 

Så började jag fundera. Vad är egentligen de riktiga reglerna för sträckläsning? Så jag frågade såklart på Twitter och så här såg det ut:

Feuerzeug

Feuerz3ug Feuerzeug

@helenadahlgren @bokstavlarna Var går gränserna för sträckläsning? Får man pausa för toa? Kaffe? Mat? Sovning? Hämta en filt?”

Carina

Bokbiten Carina

@Feuerz3ug Alla förslag utom sova är ok. Andas går också bra. @helenadahlgren @bokstavlarna

Helena Dahlgren

helenadahlgren Helena Dahlgren

@Feuerz3ug @bokstavlarna @Bokbiten Toa-och näringsintagavbrott ok. Fast mysigast är att ligga i sängen och läsa i ett svep. #sträckläsning

Anna Sellin

bokstavlarna Anna Sellin

@Feuerz3ug @helenadahlgren Toa, kaffe, filt – ja. Mat – om man äter medan man läser. Sova – nej.”

 

Vi kan alltså dra slutsatsen att för sträckläsning gäller följande regler: 

  • Sova – Absolut inte. Har man ens slumrat till med boken i fejan så är det fail. Ingen sovning tillåten under sträckläsning!
  • Andas – Helt okej. Kanske till och med att rekommendera.
  • Toalettbesök – Åtminstone för kissning är okej.
  • Kaffe – Okej. (Förmodligen även te.)
  • Filt – Dvs hämta den, rätta till den eller fläkta lite med den. Okej.
  • Mat – Bara om man äter medan man läser. Förmodligen gäller detsamma vad gäller tillagningen.

 

Pluspoäng utdelas till den som kan sträckläsa i sängen utan att avbryta för ens de mest basala behoven. Andas kanske undantaget, men lite blå om läpparna bör man bli.

Öriga ickeläsande aktiviteter är per definition icke tillåtna. T ex öppna dörren, mata katten, säga hej till sambon som kommer hem, säga hej då till sambon som går, ringa brandkåren etc.

Med detta sagt kan man fundera lite på om alla böcker verkligen är sträckläsningsbara. Jag tänker t ex på mastodontböcker med sidantal mot tusen och över. Jag tänker även på extra krävande böcker av fackbokskaraktär och liknande. Och jag tänker på narkoleptiker, som väl knappast kan beskyllas ifall de somnar lite när de läser.

Vad säger ni? Har jag glömt en regel? Kan alla böcker sträckläsas? Bör man sträckläsa så mycket man kan?

Annonser