Etikettarkiv: bokaffär

Mat eller böcker? Du måste välja.

När zombieapokalypsen kommer är Allison Hewitt på jobbet, i en bokhandel. När mänskligheten dör är hon instängd i bokhandelns personalrum med sina kollegor och några stamkunder. Förutom bokdelen är det svårt att tänka sig ett värre öde. Jag ryser vid tanken på att behöva spendera apokalypsen med arbetskollegor istället för med zombiemördande badasses.

Allison Hewitt is trapped av Madeleine Roux är precis så vrickad som den låter. När Allison sedan ger sig ut från personalrummet för att jaga rätt på mat och seriöst överväger att istället ta med sig böcker tillbaka, då blir man ganska förtjust.

Allison Hewitt is trapped av Madeleine Roux

Allison Hewitt is trapped av Madeleine Roux

Men Roux envisas med att skriva boken som en blogg. För all del bygger boken på den blogg Roux publicerade med Allisons hela historia (http://helptheyarecoming.wordpress.com), men i bokform är jag osäker på hur mycket upplägget bidrar. Visst, det är roligt ibland att läsa kommentarerna från andra överlevare, men det är inte något som boken inte överlevt utan.

Allison är en skön brud, kickass, smart och självständig. Man gillar henne och många av oss vill nog gärna vara henne (Fast det är bokoholisten som är henne). Hennes polare har sina för- och nackdelar, men ingen annan blir riktigt så verklig som Allison och det är synd.

Först förstod jag inte grejen riktigt. Det var rätt tråkigt att läsa om Allisons vardag i personalrummet (duh). Sedan började hon leta böcker. Då blev det roligt. Sedan drog de iväg på jakt efter bättre högkvarter och sedan rasade historien ihop ganska fort. Det är helt enkelt inte jättebra, tyvärr.

Särskilt inte jättebra är de ständiga kasten och de ganska kvävande beskrivningarna av Allisons förälskelse i en viss Riktig Man. Jag gillar det inte alls. Men så gillar jag inte heller alls den mesta chick-liten där ute, och det här är zombiechick-lit, kanske den första av sitt slag.

Det finns några referenser till olika böcker i texten. Jag skulle gärna läsa fler zombieböcker om bokälskare som dödar med lexikon och längtar efter ny läsning under långa vaknätter, som refererar till böcker i tid och otid och som skulle slakta sig igenom en hord av zombier hellre än tända eld på biblioteket. Men det är faktiskt inte den här boken som är den boken. Tyvärr är det inte det, hur gärna jag än trodde och förväntade mig det. Den boken är fortfarande inte skriven och har du minsta talang och intresse för zombier, så bör du börja fundera på den NU. För du kommer säkert göra ett bättre jobb än Roux, är jag rädd.

Det här är ganska underhållande. Ibland vämjeligt dåligt. Det är en första bok och kanske borde tvån vara bättre (den finns redan), men enligt Swedish zombie är det tyvärr inte riktigt så.

Lite beskviken, men rätt underhållen går jag alltså vidare mot nya virusar.

Annonser

Sagan om is och eld fortsätter

Som ni kanske redan känner till är jag numera ett stort fan av A song of ice and fire, serien som George RR Martin gett världen och som HBO gjort till tv-serie i form av Game of thrones.

Jag har nu haft det stora nöjet att läsa A clash of kings, del två i A song of ice and fire, som började med A game of thrones.

A song of ice and fire

A song of ice and fire

A song of ice and fire handlar om de sju rikena och deras regerande familjer, som krigar, klöser och biter varandra i kamp om makt, om land och om rikedomar. De sju rikena styrs från King’s landing, från Järntronen.

När vi kom in i handlingen i A game of thrones regerade Robert Baratheon, som tagit tronen med våld från de fruktade Targaryen, som red de sista levande drakarna. Nu lever de sista överlevande Targaryen i exil på andra sidan havet där den äldre brodern gifter bort sin lillasyster mot löfte om vilda krigare, som kan vinna tillbaka Järntronen åt honom. Det går inte riktigt som han tänkt sig och det slutar med att prinsen dör och hans lillasyster, nu drottning av hästfolket, lyckas kläcka drakäggen hon fått som bröllopsgåva.

Det var där vi lämnade första boken och det är här handlingen tar en underbar skruv. När drakarna kommer tillbaka kommer även magin tillbaka till världen. Gamla trolldomar får ny kraft. Alkemisterna, som kämpar med att göra löpeld, lyckas plötsligt göra mycket mer än de brukar. Här och där över världen börjar tecknen visa sig och det är ännu bara början.

Det händer för mycket att återberätta. Läs boken istället.

Kort:

  • Baratheon får inte sitta kvar länge på sin tron.
  • Joffrey regerar efter sin far.
  • Tyrion blir kungens Hand.
  • Robb rider ut i krig mot Joffrey.
  • Stannis Baratheon förklarar krig mot Joffrey.
  • Renly Baratheon förklarar krig mot Joffrey.
  • Arya blir tjänare.
  • Jon rider norr om muren.
  • Bran lär sig springa igen.

Det går inte att förklara handlingen utan att börja avslöja detaljer, men det går inte heller att börja avslöja handlingen, för den skulle bli 800 sidor lång.

A song of ice and fire handlar mycket om intriger, vänskap, lojalitet och maktspel. I andra boken rycks jag med precis som i första, men i mitten blir det faktiskt tråkigt. Handlingen växlar som vanligt mellan olika personers perspektiv, men det är mest en transportsträcka. Det händer inte så mycket och jag kväver en gäspning. Men så, mot slutet, tar det fart igen och när boken är slut vill jag skrika rakt ut. Visst har jag tre till i hyllan, men jag vill att den ska fortsätta för evigt.

I A song of ice and fire kan vem som helst kan dö. Det håller verkligen spänningen uppe. Vågar du ha en favorit, eller är den död i nästa bok? Och även om någon dör… Är du säker på att den fortsätter vara det?

Språket är fantasytypiskt, ganska överlastat och noga genomtänkt att bidra till stämningen och tidsåldern.

Första boken var lite jobbig att läsa eftersom jag sett tv-seriens första säsong först, som stämmer perfekt överens med boken. Då hade jag ibland svårt att skilja på tv och bok och ibland blev jag osäker på var jag befann mig i handlingen. Så blev det inte den här gången, eftersom andra säsongen inte kommit ännu och boken, som sig bör, fick läsas först. Det kan jag rekommendera. Se tv-serien efteråt.

A song of ice and fire:

  1. A Game of Thrones (1996)
  2. A Clash of Kings (1998)
  3. A Storm of Swords (2000)
    1. Part 1 Steel and Snow
    2. Part 2 Blood and Gold
  4. A Feast for Crows (2005)
  5. A Dance with Dragons (July 12, 2011)
  6. The Winds of Winter (ej utkommen)
  7. A Dream of Spring (ej utkommen)

Ägd av A game of thrones

Först blev jag, inte helt oväntat, lite avskräckt av hypen kring Game of thrones. När sedan första avsnittet gick på tv, så tittade jag och ville kräkas. Det var för mycket sex, som inte tillförde någonting till handlingen. För mycket sexistiskt snusk. För hattigt, för ytligt, för genomskinligt.

Men… alla mina högt värderade rådgivare sade att böckerna är bättre och att det blir bättre sen. Jag tvivlade. Man köper ju inte lättvindigt in sig på en episk (och här använder vi ordet i dess rätta bemärkelse) fantasyserie utan att vara lite mer övertygad än ”mja”.

Vid ett svagt tillfälle klickade jag ändå hem böckerna. Jag vet inte varför. En stor inverkande faktor var nog att få veta vad som hände före tv-tittarna.

Så en kväll tittade jag på lite fler avsnitt av tv-serien, och det blev verkligen bättre. Plötsligt kunde jag inte vänta med att få börja med böckerna.

A song of ice and fire

A song of ice and fire

A game of thrones av George RR Martin, handlar om de sju rikena och deras regerande familjer. Rikena styrs från King’s landing, från Järntronen. Den sittande kungen, Baratheon, tog tronen med våld från den familj som regerade där tidigare, och som fortfarande anser sig ha den rätten, Targaryen. Nu lever de sista överlevande Targaryen i exil på andra sidan havet och den äldre brodern gifter bort sin lillasyster mot löfte om vilda krigare, som kan vinna tillbaka Järntronen åt honom.

Men Targaryen är inte de enda som vill vinna tronen. I de sju kungarikena konspireras det för att bryta tronföljden och manipulera fram bättre utsikter för sin egen familj. Särskilt listiga är familjen Lannister, varifrån kungens fru kommer.

Högst upp i norr bor familjen Stark i Winterfell, där det snöar även på somrarna. Årstiderna är inte bundna till året i de sju kungarikena, utan en sommar kan vara i många år, men följs alltid av en lång och hård vinter. I Winterfell påminns man ständigt om vinterns återkomst och Starks motto lyder ”Winter is coming”.

Det är svårt att förklara handlingen utan att börja avslöja detaljer, men tro mig åtminstone när det gäller att boken är bättre än tv-serien, men att även tv-serien vinner i längden och att kombinationen nästan är roligast av allt. I böckerna händer vissa saker lite annorlunda, men framför allt får man mer och djupare information bakom personernas handlingar.

A game of thrones handlar mycket om intriger, vänskap, lojalitet och maktspel. Men det blir aldrig tråkigt. Handlingen växlar mellan olika personers perspektiv och man tycker om dem alla av olika orsaker. Dock är det här den där bra sortens böcker där vem som helst kan dö. Det hjälper ju till, minst sagt, att hålla spänningen uppe. Vågar du ha en favorit, eller är den död i nästa bok?

Språket är typiskt fantasy, vill jag påstå. Det är ganska överlastat och ser noga till att bidra till stämningen och tidsåldern. Men det är perfekt för ämnet och blir aldrig någonting jag tänker särskilt på, vilket i de flesta fall betyder att det är bra.

Även Swedish zombie kan vara lugn. Det finns zombier i A game of thrones! Jag vet inte varför ingen berättade det här för mig från början, men det hade absolut skyndat på mitt beslut att se och läsa.

Poäng till Bokstävlarna, som aldrig tvivlade på att jag skulle välja rätt och som alltid trodde att George RR Martin skulle segra.

Så här i efterhand gick det både bra och dåligt att se tv-serien först och läsa boken efteråt. I fortsättningen ska jag göra tvärtom. Jag ser på film och läser böcker på samma sätt och kan efteråt inte alltid komma ihåg om jag såg filmen eller läste boken. I och med att jag nu såg tv-serien precis innan och samtidigt som jag läste boken, så blev det lätt att blanda ihop ordningen på scenerna och ofta fick jag en stark känsla av déjà vu när jag läste. Det beror förstås på att tv-serien, även om den är anpassad för formatet, ändå stundvis följer boken ordagrant och in i minsta detalj. Stämningen och dialogen kan därför kännas så identisk att det blir svårt att avgöra om jag läst samma sida två gånger eller om det var en tv-scen jag mindes.

Att se tv-serien först fungerar eftersom boken ger så mycket mer. Men samtidigt vet jag ju stora drag vad som ska hända. Att, som jag ska göra framöver, läsa boken först, kommer istället ge mig bakgrundsinformation till tv-serien och jag får en chans att återuppleva handlingen. Det kommer bli helt underbart.

Vill slutligen åter igen rekommendera George RR Martins blogg, som inte är en blogg: Not a blog, full av ASOIAF-nyheter och väldigt lite spoilrar.

A song of ice and fire:

  1. A Game of Thrones (1996)
  2. A Clash of Kings (1998)
  3. A Storm of Swords (2000)
    1. Part 1 Steel and Snow
    2. Part 2 Blood and Gold
  4. A Feast for Crows (2005)
  5. A Dance with Dragons (July 12, 2011)
  6. The Winds of Winter (ej utkommen)
  7. A Dream of Spring (ej utkommen)

Sista delen av bokpaketet

Bokpaket 2011-09-16

Bokpaket 2011-09-16

Så kom till slut den sista delen av bokpaketet från Adlibris. Jag hade ju redan fått hem Game of thrones av  George RR Martin, eller A song of ice and fire, som de faktiskt heter.

Nu kan jag även glädja mig åt att när jag vill kunna plocka fram och läsa:

Jag äger numera hela Mo Hayders produktion. Som en boss. Och det känns helt underbart att inte längre ha en eller två böcker kvar att läsa, utan många-många tack. Särskilt ifall jag inte lär mig att gilla hennes anti-Cafferyistiska sida och den nya huvudpersonen Flynn.

Av Lee Child har jag redan Worth dying for på lut, men det är aldrig fel att ha en extra. Då vågar jag kanke läsa Worth dying for också. Jag verkar ha utvecklat ett helt nytt boknördssyndrom i kölvattnet av FOMO och abibliofobi. Det är såklart besläktat särskilt med abibliofobin, men handlar inte om att inte ha någonting att läsa, utan om att ha läst allt. En liten, men ack så viktig skillnad. Jag är rädd att ha läst allt av en viss författare eller att ha slut på författarens böcker hemma, oavsett hur många andra böcker jag har och dessutom gärna läser. Det handlar om att ha ett alternativ, en väg ut. Kanske är det en ganska zombieistisk världsåskådning. Plan B.

Så… Oliver Stark, som skrev American devil, som jag älskade den 11 november 2010 och alltsedan dess. Jag kan blurba den åt er:

”Vi har alltså ingredienserna som fångar Feuerzeug som smör fångar sångare och socker fångar Connysar: Ett stycke seriemördare, en hård och brutal man (tillika polis), psykologi och en massa blodiga detaljer.”

och:

”Det här var saftigt, svulstigt, blodigt, kladdigt och helt underbart.”

Ptja. Förhoppningsvis är andra boken av Stark ännu bättre. Den är en uppföljare till American devil och polisen och psykologen är desamma. Skrapar redan lustfyllt med naglarna över omslaget och längtar.

Tills dess dignar iaf bokhyllan av böcker och jag vet knappt vad jag ska välja efter varje ny läst bok. Just nu läser jag Infection av Craig DiLouie, en bok som fått vänta sedan i juni och som hittills infriar alla förväntningar. Den är, tror jag att jag kan säga redan nu, allt det jag ville ha av Plague of the dead av ZA Recht, men inte fick. Vi får se om den bedömningen består.


Game of thrones

Nu har jag fallit till föga till slut och köpt A song of ice and fire av George RR Martin, så långt den nu är utgiven.

  • A Game of Thrones (1996)
  • A Clash of Kings (1998)
  • A Storm of Swords (2000)
    • Part 1 Steel and Snow
    • Part 2 Blood and Gold
  • A Feast for Crows (2005)
  • A Dance with Dragons (July 12, 2011)
  • The Winds of Winter (ej utkommen)
  • A Dream of Spring (ej utkommen)

Särskilt Bokstävlarna känns som en guru i ämnet och hon lovar att böckerna är mycket bättre än tv-serien, som jag faktiskt omvärderat lite efter att ha tjuvkikat på ett senare avsnitt. Första avsnittet var nämligen minst sagt avskräckande. Dömer jag efter det så är serien skit, men mitt sinne är så flexibelt och öppet för nya åsikter att jag alltså tänker ge mig på den här serien. Eller så är det min tro på Bokstävlarna som är ohälsosamt stor.

A song of ice and fire

A song of ice and fire

På samma gång kan jag rekommendera George RR Martins blogg, som inte är en blogg: Not a blog, full av ASOIAF-nyheter och väldigt lite spoilrar.

Egentligen vet jag inte ens vad Game of thrones handlar om. Det finns en tron, det är alltid sommar och det finns tuffa vildar som rider på hästar. Typ så mycket vet jag. Men under sensommaren och så här mot hösten känner jag hur fantasysuget ökar och ökar och jag längtar efter osannolikheter. Men lugn, Swedish zombie, inte bara totalosannolikheter som fantasy. Suget är också extremt högt efter zombierealistiska osannolikheter. Särskilt efter min djupdykning i pesten (läs Pestilens och Pestdagboken). Faktum är att det surrar av virus- och zombielängt i huvudet. Jag ska bara läsa ut den här skräckboken jag läser och älskar, så blir det nog lite fart på smittan.

A song of ice and fire var dock bara en del av min beställning, som blev ganska krånglig. Först hittade jag en av de just beställda böckerna på ett antikvariat. Sedan passade Adlibris på att maila om inkommen bevakning, som jag så klart beställde och vips så hade jag lagt ihop beställningarna också. Sedan kom leveransbesked av halva ordern, vilket ju är snällt av dem. Men när paketet kom fattades en bok och när jag kom hem låg ytterligare en avi där, som visade sig vara den saknade boken. Så lite knasigt blev det allt, men jag skyller det på att jag krånglar med mina beställningar.

Dock är det väldigt sött av Adlibris att dels skicka böcker hur fort som helst, som om jag inte hade mer än nog att läsa redan, dels att de svarar på mail kl 22.00 på kvällen när jag mailar och frågar dem på eftermiddagen om en oväntad avi.

Jag vet inte hur jag ska säga det här utan att låta smörig, men Adlibris är nog ett av de företag som har den allra bästa servicen. Förmodligen den bästa. Det är helt osannolikt vilken kundkontakt och -bemötande de har. Inte konstigt att jag skrev en dikt i deras ära.

Så, lite uppdatering, lite förväntan och lite beröm.

Snart är det dessutom min första bokmässa. Jag förväntar mig att se Jan Guillou ”överallt”. Kanske med kritiska journalister från DN-fejden i släptåg. En IRL-fejd vore fantastiskt roligt att se.

Nej, jag babblar. Det är för mycket roligt som händer.


Zombie frenzy

Jag var i Uppsala och fikade på favoriten Hugos. Precis intill ligger händelsevis English book shop, som händelsevis också hade söndagsöppet. Alltså blev det en titt där.

Bokshopping 2011-01-02

Bokshopping 2011-01-02

Egentligen behövde jag inte titta i mer än en hylla, zombiehyllan.

Alla utom Undead stod på att läsa-listan, så det är inga impulsköp om ni trodde det. Om ni trodde sånt om mig. När jag ändå hittade Undead så var jag ändå tvungen att köpa den eftersom det dels var två böcker i en och dels innehöll en riktig klassiker bland zombielitteratur, nämligen Night of the living dead.

Monster-serien känns särskilt rolig att hitta alla tre på en gång av. Jag tycker inte om att riskera att stå utan en bok i en serie. Köper oftast hellre alla på en gång och hoppas att de är bra nog. Är den första inte lovande så ryker allihop. Men är den första bra så bara måste jag ha resten hemma. Det är inte riktigt FOMO (Fear of missing out) utan mer FOME (Fear of missing the end) kanske. Eller bara vanlig otålighet. Skulle jag? Ja, det skulle jag. FOPP (Fear of practicing patience).

Så bara jag läst ut (snyft) den underbara Neverwhere och elitistmörkerklubbsboken We have always lived in the castle, så kan ni ju förvänta er lite levande död, hjärnsubstanssuktande snuskthriller.