Etikettarkiv: bokköp

Bokpaket och terminofobi

Gissa vad jag har gjort!! Beställt jättemassor av böcker från Adlibris, jajjemän.

Men det var tre månader sedan sist, så jag vill inte höra något om att jag redan har hundra olästa böcker hemma, okej?

Det är uppenbarligen fantasyvår av något slag, så två hela serier fantasy är med på listan. Dock med viss lutning mot den onda bråda döden, förväntar jag mig.

Först Abercrombie, som vad jag förstått ska lyckas kombinera min kärlek för fantasy med min kärlek för mord och död. Han är väldigt snygg också. Har jag sagt att han kommer till Swecon? Har jag lovat att hålla mig lugn?

  • Blade itself (The first law #1) av Joe Abercrombie
  • Before they are hanged (The first law #2)
  • Last argument of kings (The first law #3)
Och även hans två fristående böcker från samma värld:
  • Best served cold
  • The heroes (helt ny)
Sedan Steven Erikson aka han-som-skrivit-Malazar-Mazaran-Mazarin-äh-du-vet. Jag är osäker på varför han är bra, men det ska bli ganska härligt att läsa en tio böcker lång serie som är komplett. Får hoppas att jag gillar dem också, men lite får man chansa.
  • Gardens of the moon (Malazan #1) av Steven Erikson
  • Deadhouse gates (Malazan #2)
  • Memories of ice (Malazan #3)
  • House of chains (Malazan #4)
  • Midnight tides (Malazan #5)
  • Bonehunters (Malazan #6)
  • Reaper’s gale (Malazan #7)
  • Toll the hounds (Malazan #8)
  • Dust of dreams (Malazan #9)
  • The crippled god (Malazan #10)

Slutligen även lite deckarmys av mina älsklingar:

 

Åh, jag skiter i att jag har så många böcker på listan. Det här är ju underbart. Och förmodligen en väldigt bra intervention inför att jag inser att jag bara har en (utgiven) bok kvar i A song of ice and fire.

Jag brukar få lite lätt hjärtsnörp, panik, ångest och hyperventilation när jag snart läst ut en bra bok eller serie. Det är inte abibliofobi. Jag har tusen böcker. Det är rädslan för att närma sig slutet. Terminofobi. Den har mig i sitt grepp.

Ska du också köpa vårens böcker? Fast du redan har så många? Har du också terminofobi? Välkommen in i värmen.

Terapisamtal ges gratis i kommentarerna.

Annonser

Innan zombierna kommer

Jag köpte Tjärven av John Ajvide Lindqvist eftersom det var Ajvide Lindqvist och eftersom jag gillar eboksgrejen.

Lindqvist själv säger att han skrev Tjärven på 30 dagar. Det märks. Eller ja, kanske snarare… tur att han inte lade ner mer tid på den.

Tjärven av John Ajvide Lindqvist

Tjärven av John Ajvide Lindqvist

Tjärven ska handla om zombier. Det vet vi redan. Men varför handlar då nästan hela boken om några fjantiga idioters löjliga tankar om varandra?

En samling fyrtioåringar samlas för gymnasieåterträff på en öde fyrtornsö i skärgården för att fira midsommar. Förr eller senare dyker zombier upp och äter upp dem. Det visar sig vara senare, mycket senare. Först ska vi grotta ner oss i mänskligt förfall, Iphonetrams, dålig musik och patetiska töntars inre världar.

Lindqvist har använt sig av ganska klassiska zombier som hasar fram och som äter hjärnor, men han har gett dem en twist där ute på sin fyrtornsö. Zombierna känns lite fräscha fast de är de gamla vanliga odöda. Men allra mest handlar ändå Tjärven om medelålders idioter som försöker imponera på varandra, som i hemlighet avundas varandra eller hatar varandra och som alla egentligen mer eller mindre förtjänar att dö.

Jag tyckte inte om en enda av personerna i Tjärven. Större delen av boken var mer eller mindre lidande. Sedan fick jag äntligen lite zombieaction, men den bestod till 99% av människor som sprang omkring på klipphällar. Som någon slags zombieparodi på Sagan om ringen. Ladidadida… Iiik! Spring-spring. Ooooh den biter mig. Spring-spring. Någon dör. Någon blir slemmig. Spring-spring. Iiik! osv… Det finns ljusglimtar, men vad är väl det i en hel bok.

Gillar jag Tjärven? NEJ. Är det en zombiebok värd namnet? Ptja.. riv ut de första 60 sidorna och läs resten, så kanske. Är den dåligt skriven? Nej, men den blajar mest skit faktiskt. Jag är besviken på riktigt.

John Ajvide Lindqvist är bland det bästa vi har i Sverige vad gäller författare. Det var en riktig höjdpunkt i mitt läsliv när Hanteringen av de odöda kom och jag är så sjukt tacksam att det finns en svensk skräckförfattare som skriver så bra. Men det här… nej tack.

Tidigare om Tjärven:


Sista delen av bokpaketet

Bokpaket 2011-09-16

Bokpaket 2011-09-16

Så kom till slut den sista delen av bokpaketet från Adlibris. Jag hade ju redan fått hem Game of thrones av  George RR Martin, eller A song of ice and fire, som de faktiskt heter.

Nu kan jag även glädja mig åt att när jag vill kunna plocka fram och läsa:

Jag äger numera hela Mo Hayders produktion. Som en boss. Och det känns helt underbart att inte längre ha en eller två böcker kvar att läsa, utan många-många tack. Särskilt ifall jag inte lär mig att gilla hennes anti-Cafferyistiska sida och den nya huvudpersonen Flynn.

Av Lee Child har jag redan Worth dying for på lut, men det är aldrig fel att ha en extra. Då vågar jag kanke läsa Worth dying for också. Jag verkar ha utvecklat ett helt nytt boknördssyndrom i kölvattnet av FOMO och abibliofobi. Det är såklart besläktat särskilt med abibliofobin, men handlar inte om att inte ha någonting att läsa, utan om att ha läst allt. En liten, men ack så viktig skillnad. Jag är rädd att ha läst allt av en viss författare eller att ha slut på författarens böcker hemma, oavsett hur många andra böcker jag har och dessutom gärna läser. Det handlar om att ha ett alternativ, en väg ut. Kanske är det en ganska zombieistisk världsåskådning. Plan B.

Så… Oliver Stark, som skrev American devil, som jag älskade den 11 november 2010 och alltsedan dess. Jag kan blurba den åt er:

”Vi har alltså ingredienserna som fångar Feuerzeug som smör fångar sångare och socker fångar Connysar: Ett stycke seriemördare, en hård och brutal man (tillika polis), psykologi och en massa blodiga detaljer.”

och:

”Det här var saftigt, svulstigt, blodigt, kladdigt och helt underbart.”

Ptja. Förhoppningsvis är andra boken av Stark ännu bättre. Den är en uppföljare till American devil och polisen och psykologen är desamma. Skrapar redan lustfyllt med naglarna över omslaget och längtar.

Tills dess dignar iaf bokhyllan av böcker och jag vet knappt vad jag ska välja efter varje ny läst bok. Just nu läser jag Infection av Craig DiLouie, en bok som fått vänta sedan i juni och som hittills infriar alla förväntningar. Den är, tror jag att jag kan säga redan nu, allt det jag ville ha av Plague of the dead av ZA Recht, men inte fick. Vi får se om den bedömningen består.


Om depression kunde smitta…?

Handduksdagen köpte jag skräckböcker, bland annat On the third day av Rhys Thomas. Den blev den åttonde boken i min Seriemördarsommar.

”Världen är på väg att gå under och en dödlig sjukdom sprids, som gör sina offer både deprimerade och våldsamma. Mmmmrrrrr…”

Bokinköp 2011-05-25

Bokinköp 2011-05-25

Jag har inte läst Rhys Thomas tidigare, men nu lovar jag att det ska bli mer av honom. Han skriver makalöst bra.

On the third day börjar när vi möter Miriam vars man plötsligt drabbats av en plötslig och allvarlig depression. Han vill inte kliva upp, han vill inte prata, han vill bara lämna London. Till slut får hon med sig honom till akuten där väntrummet är fyllt av människor i samma situation. Vi börjar långsamt förstå att det här är inte ”bara depression”, det är en smitta.

På Miriams resa med sin man får vi redan smaka på Thomas fantastiska språk. Han är inte rädd att beskriva människor, känslor och relationer. Det här är något så underbart som en zombieroman, en virusberättelse, en apokalypshistoria, som handlar om människorna istället för om fenomenet. Det skulle kunna handla om vad som helst när Thomas skriver om känslor och drömmar.

Depressionssmittan sprider sig fort och utbrotten sker överallt. Ingen vet vad det beror på och ingen vet hur man kan skydda sig.

I tre dagar är de smittade helt utan hopp och glädje. På den tredje dagen blir vissa aggressiva och gör otänkbara saker mot dem de älskar mest, som vakat vid deras sida. Sedan dör samtliga. Tre dagar…

Staten är maktlös. Människorna drabbas, förintas eller flyr. Vid en klippa mot en strand vid Cornwalls kust samlas en grupp överlevare och försöker skapa en ny värld för sig själva. Där försöker Miriam hitta en framtid och behålla sin människotro. Men det är svårt. Särskilt när alla människor inte alls försöker överleva och låta leva.

Jag älskade On the third day som man bara älskar några böcker här och där ibland. Kanske för att jag inte alls väntade mig något så känsligt. Kanske för att den kombinerade skicklighet med stor känsla och apokalyps.

Visst finns det saker jag störde mig på. Jag tycker inte om diskussionerna om religion och gudstro. Jag tycker inte om svaga kvinnor. Jag tycker inte om mentalt handikappade karaktärer. Jag tyckte inte ens om slutet, egentligen. Eller jag menar slutet i mitt huvud, för det fattas fantastiskt nog i boken (ååååh, det är det bästa). Men allt det var ändå viktigt och relevant. Allt var med flit.

Det här är riktigt bra läsning och du ska läsa den. Nu.


Min bokbeställning är en manifestation

Det blev dags att beställa böcker till slut igen. Jag stod nyss vid bokhyllan och tänkte att jag ”läst bort” en del men att det fortfarande var många kvar. Men ni vet känslan av att en bok man absolut vill ha inte finns hemma och kanske plötsligt försvinner och aldrig kommer tillbaka och dessutom är helt omöjlig att hitta även på antikvariat? Den känslan. Den grep tag i mig.

Därför blev det ett stycke inköp enligt följande:

Min vana trogen har jag svårt att inte köpa ”alla”. Det gick rykten på Twitter om att jag även köpte Mira Grant, men det blev inte så. Feed har fått så pass olika recensioner att jag nog måste läsa den först ändå. Mo Hayder kändes inte som någon högoddsare, så där chansar jag och drar hem alla på en gång. Gillian Flynn har ju bara två böcker, så det var ju ingen skillnad att köpa två jämfört med en, inte sant? Två är inte fler än en, men en är ingen. Aight.

Sawbones… behöver knappast förklaras. Har nästan mått illa av vetskapen att det finns en ny MacBride där ute som inte står i min bokhylla där den hör hemma.

Tjärven av John Ajvide Lindqvist

Tjärven av John Ajvide Lindqvist

Tjärven då slutligen. John Ajvide Lindqvist är ungefär det bästa vi har i Sverige vad gäller författare. Det var en riktig höjdpunkt i mitt läsliv när Hanteringen av de odöda kom och jag är så sjukt tacksam att det finns en svensk skräckförfattare som skriver så bra.

Så hör jag att han bara sålt 300… 300!!! ex av Tjärven. Som inte bara är en Ajvide-bok utan till och med om zombier! Jag blir så arg och less. Bara för att den säljs som ebok (och ljudbok). Ärligt talat var det därför jag gjorde en beställning nu över huvud taget. Jag kan inte vänta mer. Jag måste bevisa NU och för alla att vi visst det vill ha Tjärven och att ebok duger alldeles utmärkt. Faktum är att jag nog läser snabbare på surfplattan (HTC Flyer) än i pappersform. Nackdel: Inte tillåtet att läsa i badet.

Så. Sluta fundera på det och köp Tjärven nu. Den kostar bara 78 kronor och den går jättebra att läsa även i mörkret om man som jag har en trevlig android. Läsa zombiebok i mörker… Det är så det ska vara.


Och mer skräck ska det bli

Häromdagen, rättare sagt på Handduksdagen när SF-bokhandeln så snällt gav 10% på alla köp om man visade upp sin medhavda handduk, då köpte jag lite skräck.

Bokinköp 2011-05-25

Bokinköp 2011-05-25

Dels blev det den länge efterlängtade uppföljaren till Day by day armageddon, Beyond exile av J.L. Bourne. Det var inte en dag för tidigt eftersom den varit slutsåld i omgångar. Dessutom ville jag inte gärna ha en allt för bra ursäkt att plötsligt klicka in på Adlibris. Det finns nog med böcker ändå för ett tag.

Dels blev det ännu en bok av den älskade zombiekonnässören David Wellington, närmare bestämt 13 bullets, som handlar om vampyrer. Det ska bli spännande att se hur han lyckas med den genren efter hans makalösa insats i zombiegenren.

Slutligen blev det även en sk mörk häst, On the third day av Rhys Thomas. Världen är på väg att gå under och en dödlig sjukdom sprids, som gör sina offer både deprimerade och våldsamma. Mmmmrrrrr…


Lilla vårbeställningen

Eftersom maken älskade sin present, Stridsvagnar och pansarfordon: 240 av världens främsta stridsvagnar, som jag hittade på bokrean, så fick jag vackert beställa en till som han ska ge till en kompis. Då passade jag så klart på att beställa ett par böcker åt mig själv också. Man kan ju som ni alla vet inte beställa bara en bok. Det går inte.

Alltså blev det:

  • Pandemic av Daniel Kalla. Jag tror den rekommenderats på en Goodreadslista, men annars låter den ju perfekt oavsett.
  • Perfect victim av Christine McGuire. Rekommenderas i boken jag just läste, Dark Dreams av Roy Hazelwood. Handlar om ett fall där ett par kidnappar en kvinna och håller henne fången i en låda under sängen i åratal. Förmodligen mer än ryslig.
  • Whoever fights monsters av Robert K Ressler, ytterligare en FBI-profilerarbok.
  • Gulag archipelago av Aleksandr Solzhenitsyn. Presentation torde vara överflödig. Jag har velat läsa den så länge, men inte riktigt vågat ge mig på den. Nuså!

Allt som allt en fin lista. Kunde förstås ha lagt till många fler, men man måste läsa några böcker också, inte bara köpa dem, har jag hört. Eller var det tvärtom?

 

 

 


Hungerspelen på menyn

Hungerspelen av Suzanne Collins

Hungerspelen av Suzanne Collins

Jag har hört hyllningsropen till Suzanne Collins över hela bokbloggosfären. Till slut fick jag ett ryck och fingrade allvarligt på dem på Pocketshop.

Jag fick en tillfällig ångest över inköpet och rådfrågade bokisarna på Twitter. Vildvittra, jeslunds och VixxOmBocker svarade genast ungefär ”gört”. Tyvärr hade jag redan klivit på tåget. Men när jag kom fram fanns ju en till Pocketshop, så det var ingen större fara.

Inköp blev det alltså. Ännu inget läst, men de ligger och värmer sig i bokhyllan.

Berätta gärna, utan att spoila, hur det kommer sig att dessa ungdomsböcker(?) egentligen är så bra och särskilt då från vuxet perspektiv (som inte alls behöver vara särskilt vuxet).


Jättemassa nya böcker

Bokinköp 2011-01-31

Bokinköp 2011-01-31

För ett par dagar sedan berättade jag om det största bokpaketet någonsin. I någon slags lyckorus blandat med läspanik och enormt behov av mer Stuart MacBride efter att Halfhead tog slut, så beställde jag tretton böcker.

Bokinköp 2011-01-31

Bokinköp 2011-01-31

Bland de tretton var varenda bok av Stuart MacBride. Det är typiskt mig, så oroa er inte. Men när jag ändå klickshoppade så tog jag förstås med några från den Riktiga Läslistan också.

Det blev:

Så. Många. Bra. Böcker. Jag är faktiskt nästan tårögd av lycka.

Det var så många nya böcker att bokhyllan bågnade och sade ifrån på skarpen. Fick alltså börja flytta runt böcker och rensa ut. Alltså är bortskänkeslistan uppdaterad med nya böcker du kan få. Dessutom är bokhyllan liksom bantad, deffad och snygg. Synd bara att jag inte kan läsa allt på en gång. Kanske borde börja göra som vissa andra och läsa när jag ”sover”.

En bok om dagen vore fint. Då skulle jag vara klar med att läsa-listan i april och då kunna ge mig på att köpa resterande 50 böcker på listan, som sedan kunde vara utlästa i juli. Bra plan va? Kommer inte hända.


Zombie frenzy

Jag var i Uppsala och fikade på favoriten Hugos. Precis intill ligger händelsevis English book shop, som händelsevis också hade söndagsöppet. Alltså blev det en titt där.

Bokshopping 2011-01-02

Bokshopping 2011-01-02

Egentligen behövde jag inte titta i mer än en hylla, zombiehyllan.

Alla utom Undead stod på att läsa-listan, så det är inga impulsköp om ni trodde det. Om ni trodde sånt om mig. När jag ändå hittade Undead så var jag ändå tvungen att köpa den eftersom det dels var två böcker i en och dels innehöll en riktig klassiker bland zombielitteratur, nämligen Night of the living dead.

Monster-serien känns särskilt rolig att hitta alla tre på en gång av. Jag tycker inte om att riskera att stå utan en bok i en serie. Köper oftast hellre alla på en gång och hoppas att de är bra nog. Är den första inte lovande så ryker allihop. Men är den första bra så bara måste jag ha resten hemma. Det är inte riktigt FOMO (Fear of missing out) utan mer FOME (Fear of missing the end) kanske. Eller bara vanlig otålighet. Skulle jag? Ja, det skulle jag. FOPP (Fear of practicing patience).

Så bara jag läst ut (snyft) den underbara Neverwhere och elitistmörkerklubbsboken We have always lived in the castle, så kan ni ju förvänta er lite levande död, hjärnsubstanssuktande snuskthriller.