Etikettarkiv: kriminalpsykologi

Vem är psykopaten på din arbetsplats?

Psykopater läser vi om till och från. Men hur är det med de riktiga psykopaterna?

I Snakes in suits av Paul Babiak och Robert D Hare får vi lära oss om psykopaterna runt omkring oss. Närmare bestämt på arbetsplatsen.

För ganska länge sedan recenserade jag Without Conscience av Robert D Hare. Det är en bok om psykopater och hur de fungerar. Hare ger många exempel och gör faktaläsning till ett nöje. Den rekommenderas starkt.

Kriminalpsykologi, psykopater och lögnare

Kriminalpsykologi, psykopater och lögnare

Snakes in suits är mer populärfaktamässig. Varje kapitel inleds med ett kapitel om en fiktiv arbetsplats, som vi får följa medan psykopaten röjer runt bland kontoren och väcker beundran och missnöje. Men även om boken ska handla om psykopater, så ger den också väldigt många tips och insikter om hur arbetsplatser fungera, om intervjuer, maktförhållanden och politiska spel.

Jag kan inte påstå att Snakes in suits är ens i närheten lika bra som Without conscience var. Den greppade mig inte alls på samma sätt, men den kändes nyttig och givande. Och mycket mer än en bok om jobbiga kollegor.

 


Lilla vårbeställningen

Eftersom maken älskade sin present, Stridsvagnar och pansarfordon: 240 av världens främsta stridsvagnar, som jag hittade på bokrean, så fick jag vackert beställa en till som han ska ge till en kompis. Då passade jag så klart på att beställa ett par böcker åt mig själv också. Man kan ju som ni alla vet inte beställa bara en bok. Det går inte.

Alltså blev det:

  • Pandemic av Daniel Kalla. Jag tror den rekommenderats på en Goodreadslista, men annars låter den ju perfekt oavsett.
  • Perfect victim av Christine McGuire. Rekommenderas i boken jag just läste, Dark Dreams av Roy Hazelwood. Handlar om ett fall där ett par kidnappar en kvinna och håller henne fången i en låda under sängen i åratal. Förmodligen mer än ryslig.
  • Whoever fights monsters av Robert K Ressler, ytterligare en FBI-profilerarbok.
  • Gulag archipelago av Aleksandr Solzhenitsyn. Presentation torde vara överflödig. Jag har velat läsa den så länge, men inte riktigt vågat ge mig på den. Nuså!

Allt som allt en fin lista. Kunde förstås ha lagt till många fler, men man måste läsa några böcker också, inte bara köpa dem, har jag hört. Eller var det tvärtom?

 

 

 


Mörka drömmar, hemska brott

Den senaste fasliga seriemördarboken var en fackbok, Dark dreams av Roy Hazelwood. Hazelwood är en före detta medlem i FBI:s Behavioural science unit (BSU), det vill säga samma grupp som porträtteras i Criminal minds, en av mina favorittvserier (fast där kallas den BAU, behaviour analysis unit).

Boken handlar om vad Hazelwood lärt sig i sitt arbete och sin forskning om vilka som blir kriminella, vad som utmärker olika typer av brottslingar och vad som motiverar dem. Det är en nätt liten bok, bara 266 sidor lång och han skriver på ett lättillgängligt sätt om det allra värsta vi kan tänka oss.

Dark dreams av Roy Hazelwood

Dark dreams av Roy Hazelwood

Ibland kan det kännas lite ytligt och ibland får man nästan för mycket information om man inte är en sådan som jag som tycker att läsningen sitter i detaljerna. Hazelwood skiljer mellan personliga uppfattningar och erfarenheter och vetenskapligt bevisade eller statistiska sanningar. Han kan tala om samhällsutvecklingen mot hårdare klimat, värre brott och dra en parallell till öppnare inställning till avvikande sex utan att låta amerikanskt konservativ.

”My casework taught me several essential lessons. The first is that there are no boundaries to what a particular individual might do to other people or to him- och herself. The The second lesson is equally wide-ranging: When it comes to sexual behaviour, there are no limits to what a person might find erotically stimulating.” – Dark dreams av Roy Hazelwood, s 3

Hazelwood arbetade på BSU i tjugo år. Han har sedan dess arbetat på en forensisk konsultfirma där han ger råd till staten, industrin och rättssystemet. Den andra författaren, Stephen G Michaud är editor på en tidning och skriver mycket om brott. Han har sedan tidigare skrivit böcker om sexuell sadism och ett porträtt av Ted Bundy. Kanske är han orsaken till att boken blivit så trevligt skriven trots de hemska ämnena.

Boken är uppdelad i kapitel som berör olika aspekter av profilarbetet och brottslingarna det behandlar. Några kapitel behandlar mest exempel på brott och brottslingar för att utgöra grund och bakgrund för resten av kapitlen, några handlar om vad som motiverar brottslingarna, hur de tänker och varför de handlar som de gör. Ett par kapitel behandlar olika sorters brottslingar, men också deras offer. Vad karakteriserar den kvinna som en sadistisk våldtäktsman väljer? Hur får han henne att stanna? I ett kapitel beskriver Hazelwood hur man gör sina profiler, sedan också hur en profil av Jack the Ripper skulle kunna se ut idag. Slutligen beskriver han även ”länkningsanalys”, dvs hur man avgör om två brott är begågna av samma person, och ”equivocal death analysis”, dvs hur man avgör om en person dött av mord, självmord eller en olycka, t ex fatal autoerotisk stimulering (till exempel strypning).

Allt som allt är det en ganska övergripande bok, som ger en viss överblick, men väldigt lite detaljkunskaper. Jag tror det är en bra bok att börja med om man, som jag, vill veta mer om bakgrunden till de deckare man läser. Hur tänker de som jobbar med de här fasansfulla brotten på riktigt?

Jag kan också tänka mig att den som vill skriva sitt eget fasansfulla epos kan hitta en hel del bra information och inspiration i den här boken.

Jag kan rekommendera den till alla med lika bisarra intressen som jag själv.


Kriminalpsykologi, psykopater och lögnare

En vän och fin kanin som jag är, är jag ändå galen i blod, mord och galenskap. För att inte helt damma ihop på min jordenruntresa hade jag skaffat inte bara Chelsea Cain som läsning, utan även några faktaböcker.

Kriminalpsykologi, psykopater och lögnare

Kriminalpsykologi, psykopater och lögnare

De utvalda var Applying psychology to crime av Julie Harrower, som jag hittade för 20 kr på Uppsala Studentkårs fyndrea. De andra var Telling Lies av Paul Ekman och Without Conscience av Robert D Hare.

Applying psychology to crime är en kursbok i kriminalpsykologi. Den behandlar grundläggande begrepp som vad kriminalitet beror på, hur kriminella sinnen fungerar och även en del om vad man kan göra åt kriminalitet. Det låter kanske torrt, men den var väldigt givande. Ett tips till alla som undrar hur deckarskurkarna sitter ihop. Den behandlade en hel samling av olika brott, från våldtäkt och mord till icke-våldshandlingar.

Telling lies är skriven av Paul Ekman, som är samme man som stått modell för Dr. Cal Lightman i TV-serien Lie to me. Boken handlar om hur lögner fungerar, om ansiktsuttryck och om hur de hänger ihop. När man läst boken kan man nästan se på människor när de ljuger. Nästan. Man vet i alla fall hur man borde kunna se det om man kunde se det. Så att säga. Den är ganska tung den här boken, men alltid intressant. Jag störde mig lite på att Ekman upprepade sig ofta. Samtidigt är ju repetition källan till inlärning, men jag hade föredragit ett rakare spår och snabbare genomgångar.

Without Conscience av Robert D Hare, slutligen, är pärlan i samlingen. Den handlar enbart om psykopater och hur de fungerar. Genom hela boken är små exempel utströsslade och de lyfter verkligen både läsningen och inlärningen. Man får målande exempel på det som beskrivs och det blir väldigt spännande. Det här är en faktabok om väldigt allvarliga saker, men jag läste den som en bra deckare, pärm till pärm och hur lekande lätt som helst. Den rekommenderas starkt.

Nu förstår jag förhoppningsvis alla mina favoritpsykopater från litteraturens värld så mycket bättre. Någon riktig behöver jag förhoppningsvis aldrig träffa.