Tjuven och tiden

Det var en gång ett Eurocon. Tack vare det och Sara på Glorybox hade jag hört talas om The quantum thief av  Hannu Rajaniemi. På SF-bokhandelns signering fick jag lyssna på Rajaniemis prat om boken och fick den signerad. På Eurocon kunde jag sedan lyssna mer på honom i diverse paneler.

Hannu Rajaniemi skriver ganska tung science fiction och serien ska fortsättas med minst två böcker till. Varje bok kommer att fokusera på ett nytt ”problem” i denna avlägsna, posthumana framtid.

MD Lachlan och Hannu Rajaniemi på SF-bokhandeln

Rajaniemi har skrivit något jag skulle klassificera som en rymdopera, en klassisk historia om två konkurrerande krafter i en avlägsen framtid. Det påminner mycket om Bruce Sterling.

Huvudpersonen är tjuven Jean Le Flambeur. Handlingen utspelar sig i Oublietten på Mars, där man lever som Nobles med en begränsad mängd Tid. Tiden tickar ner mot din död och används också som valuta. När du dör blir du en robot, en Quiet och arbetar i det tysta med stadens underhåll och diverse servicesysslor. När du arbetat tillräckligt länge som Quiet kan du åter igen få Tid som Noble bland de levande.

Vi följer tjuven och en rymdkapten med ett uppdrag och ett fantastisk skepp vid namn Perhonen samt en detektiv i Oublietten vid namn Isidore.

Handlingen viker sig kring sig själv och förvirrar läsaren på ett bekvämt sätt, precis som bra science fiction ska göra.

Håller du huvudet på skaft så hänger du med på en underbar resa.

Jag hittar skuggor av flera andra science fiction-författare, särskilt Burce Sterling. Men även Samuel R Delany:

”A chain made from multicoloured jewels snakes around her left ankle and up her leg.”
Ur The quantum thief av Hannu Rajaniemi, s 11

Kedjorna är ett återkommande inslag i Delanys Dhalgren.

Men, det är inte riktigt lika bra som Sterling. Eller Delany. Jag saknar ett visst mått av poesi och något onåbart för att balansera den tunga teknologin och fysiken. Sterling är tung science fiction, men han lyckas ändå skriva flytande. Språker lyfter. Delany är poesins mästare även i väldigt speciella världar och här lyckas inte Rajaniemi riktigt med konsten, även om han har handlingen och tekniken i övrigt på plats.

Bokshopping Eurocon 2011-06-18

För den som är nördig går det att hitta många roliga referenser i The quantum thief. T ex sysslar man med memes, kan få rootaccess till sin egen hjärna och det finns en hel klan baserad på gamla MMORPG-spelare.

”I am root, and the body is a world-tree, an Yggdrasil.”
Ur The quantum thief av Hannu Rajaniemi, s 27

”Self-destructed upon capture, like they all do, spewing Fedorovist propaganda. Almost got me with a weaponised meme.”
Ur The quantum thief av Hannu Rajaniemi, s 54

För detektivälskaren finns också en del att hämta, även om jag tycker att den delen kunde ha broderats ut mer. Isidore refererar också till Sherlock Holmes med t ex det här klassiska citatet:

”When you eliminate the impossible, whatever remains, however improbable, must be the truth.”
Ur The quantum thief av Hannu Rajaniemi, s 161 (originalet tillhör Sherlock Holmes)

Många tycker att världen är för komplicerad, att handlingen är för svår, för komplex. Förmodligen beror det mest på ovana att läsa rymdopera och tung science fiction. Det vänjer man sig vid om man läser mer.

Men hjälp på vägen kan man få av Wikipedia:

• Glossary of terms in The Quantum Thief på en.wikipedia.org
• List of characters in The Quantum Thief på en.wikipedia.org

The quantum thief kommer som sagt att följas upp med fler böcker. Den andra, The fractal prince, kommer 2012-09, men jag är osäker på om jag ska läsa den. Just nu känns inte The quantum thief som bortkastad tid, men jag kan inte heller säga att jag känner ett behov av att läsa mer.

Tidigare om Hannu Rajaniemi:

Eurocon – dit nördar går för att dricka öl

Bokmässan – en slutrapport

Feuerzeug

Jag har

• fått ont i ryggen, axlar och huvud
• fått en massa fina böcker av Bokbussen
• köpt en signerad Blod eld död av  Ika Johannesson och Jon Jefferson Klingberg från Alfabeta
• köpt Efter floden av PC Jersild
• köpt Alvklingan del I av Nick Perumov
• köpt en ”Jag är skeptisk”-tröja av VoF
• köpt en ”Litteratur är rövknull”-tröja från Vertigo åt min käre man
• delat ut ganska många visitkort
• varit på jätteroligt bokbloggsmingel och äntligen träffat Bokoholisten

Jag har inte

• köpt en enda tygkasse
• sett så många kulturtanter på samma ställe förut
• sett ens en skymt av Jan Guillou
• hälsat på Pirat-Mattias
• läst ut hela Game of thrones på bussen (kom dock en bit)

 

Bara tre böcker köpta, men desto fler i fina goodiebags på Bokbussen. Insåg ganska fort att jag inte är typen som köper böcker på bokmässan. Jag köper ju allt jag vill ha på Adlibris eller på SF-bokhandeln och English Bookshop i Sthlm/Uppsala.

Hade dock gärna samlat på mig signaturer, så det kanske blir uppdraget nästa år. Fast det är inte så många av mina favoriter som kommer till Bokmässan.

Positivt är alla trevliga människor i montrarna. Negativt är allt folk. Det känns som att de släpper in 30% för många människor, som sedan trängs i gångarna och täpper igen dem så att man får gå runt 100 meter för att komma tio meter. Generellt var det väldigt roligt, men ändå fruktansvärt stressande och irriterande och ganska jobbigt. Förstår inte hur folk orkar flera dagar.

Ta med matsäck, öronproppar, vatten och kontanter.

Jag är ganska nöjd.

Men ffa är jag tacksam att Bokbussen finns så att jag kunde åka ner över dagen, helt gratis, lyssna på författare på vägen ner, få bokpåsar och frukost och träffa andra bloggare.

Bokmässan here I come

Feuerzeug

Jag har

• packat ryggsäcken
• visitkort
• bok (ja, jag är sån – bok ska med)
• mellanmål
• kontanter
• monterlista
• viktigt-att-vara-med-på-lista
• hörlurar
• laddare
• surfplatta

Jag är redo.

Hej bokbussen, here I come!

Eurocon – dit nördar går och dricker öl

Så kom jag ändå iväg på Eurocon. Men resan började redan innan när jag klev in på SF-bokhandeln och passade på att lyssna på MD Lachlan och Hannu Rajaniemi och köpa deras böcker Wolfsangel och The quantum thief, kompletta med fina signaturer.

MD Lachlan, som alltså skrivit en vikingafantasyroman med varulvar, berättade att det kommer bli ett antal böcker och att varje bok kommer hoppa ett hundratal år framåt tills vi kommer till Andra världskriget. Oerhört intressant, tycker jag.

Hannu Rajaniemi, som skriver vad jag förstått är ganska tung science fiction ska också fortsätta serien med iaf två till böcker, men kommer i varje bok att fokusera på ett nytt ”problem” i denna avlägsna, posthumana framtid.

MD Lachlan och Hannu Rajaniemi på SF-bokhandeln

Så äntligen på Eurocon  träffade jag bland många andra Feeejay från Boktimmen, Sussie på Any moment called now,  Maria från UNT och Socialistsimon. Det blev många fantastiska samtal under dagen och kvällen. Efter den första nördchocken kom jag snabbt in i leken och roade mig kungligt. Några öl blev det också.

Under dagen lyckades jag lyssna på:

• Författares tankar om feminism i SF (inte fruktansvärt givande, ganska många antaganden och alldeles för mycket name dropping)
• Hur man skriver SF, med bland annat sjukt roliga Anders Fager
• Hur cyborger redan finns ibland oss och om kommunikationen mellan science fiction och forskarsamhället samt samhället i övrigt av fantastiska Anna Åberg
• Författarsnillen som spekulerade och bara lade cirka halva tiden på att floskla om arabvärlden
• Sara Bergmark Elfgren (GloryBox) som läste högt ur Cirkeln och förmodligen en av de allra bästa passagerna, särskilt om man redan läst boken och fick en chans att se tecknen redan där…
• Geekiest link med tävlande från publiken som ibland urartade i en mycket nördig förkastelse av alla som hade fel på så enkla frågor, för att sedan urarta mot de mycket svåra frågorna istället

Eurocon 2011

Generellt sett väldigt annorlunda än de forskningskonferenser jag är van vid, men ändå kusligt likt.

Jag lyckades träffa den sociala Pål Eggert och få De döda fruktar födelsen signerad och fick dessutom en särskilt fin ”dedicering” på köpet. Stort tack! (Kan man säga dedicering om den lilla hälsning författare kan skriva in när de signerar böcker? Den riktiga dediceringen är ju tryckt i boken, menar jag.)

Jag haffade även Anders Fager och fick signaturer i både Svenska kulter och Samlade svenska kulter. Den ena väldigt rolig: ”Detta, Sara, är den värdefulla första versionen.” Han berättade även om hur svårt och ändå skönt det är att försöka skriva om sådant ingen vet någonting om, som hur det är att se allt utom en viss färg eller att ha luktsinne som en hund etc. Det är just sådant jag brukar oroa mig för när jag försöker skriva någonting – kommer folk att köpa det jag säger?

Vid antikvariatbordet gick jag förbi Space Viking av H Beam Piper och råkade sedan i samspråk med Luís Filipe Silva, som köpte just den boken och som berättade att det var ett sällsynt exemplar, att den fattiga författaren levt på duvor som landade på hans fönsterbleck och som han sköt och åt samt att författaren gav upp och tog sitt liv bara ett par år innan Star Wars kom och boomen var ett faktum. Silva sade: ”Så du ska veta att man ska inte ge upp. Vad som helst kan hända.” Varpå jag passade på att förklara mitt livsmotto, som jag tror måste härledas till Ronny Eriksson: ”Det är aldrig för sent att ge upp.” Silva skrattade gott, älskade det och hoppades att han skulle komma ihåg det. Eftersom det finns två sorters människor, de som förstår och gillar mottot och de som tycker det är konstigt, fick Silva därmed godkänt i Feuerzeugs kvalitetstest. Mannen ska härmed läsas någon gång framöver.

Själv fick jag med mig fyra antikvariatsböcker varav en Delany, vilket var vad jag letade efter.

Ni märker att det nästan finns för mycket att berätta. Det har verkligen varit en makalös dag.

Bokshopping Eurocon 2011-06-18

Dagens bokköp:

• Sixth column av Robert A Heinlein, bara eftersom Heinlein är en klassiker
• The redemption of Althalus av David Eddings, eftersom det är en fristående roman av Eddings och jag blev nyfiken på hur han är att läsa numera
• City of a thousand suns av Samuel R Delany, förklaring onödig. Delany är fantastisk.
• The 11th plague av LT Peters, för att titeln innehöll ”plague”.
• Feedback av KG Johansson, eftersom jag nyss läste Googolplex och gillade.
• Wolfsangel av MD Lachlan, eftersom Sara på GloryBox tipsat den väldigt hårt som bloddrypande vikingafantasy med varulvar.
• The quantum thief av Hannu Rajaniemi, eftersom Sara på GloryBox tipsat även här, fast med hänvisning till roliga valutor och andra sf-konstigheter.

Hmh! Bara sju. Det kändes som fler, men där ser man.. Jag ÄR en disciplinerad och sparsam människa.