Etikettarkiv: tips

Books Of Doom

Jag har till slut kommit fram till att bloggen är odöd, dvs död, men inte riktigt helt död.

Jag har därför beslutat att starta en instagrambokblogg, och den skall heta Books Of Doom.

Där fortsätter jag dela med mig av spoilerfria recensioner från hjärtat. Så in och följ!

snip_20160908205841

Annonser

Gratis eböcker? Massor av sf och fantasy?

Jag måste bara dela med mig av denna fantastiska sajt!

Jag upptäckte den då många författare på twitter länkar dit när de ger bort sina böcker gratis, för att öka intresset, eller för att få en läsarkrets och senare kunna locka ett förlag.

Den heter Kobo books, och där finns dels en länk till gratis böcker från public domain, men också möjligheten att söka på t ex science fiction eller fantasy och filtrera för gratis, och få upp massor.

Böckerna med priser på är inte helt dyra de heller. I många fall är första boken i en serie gratis, och sedan kan man köpa uppföljarna, om man tyckte att det var bra.

Kobo är enkelt att registrera sig på, och du behöver inte registrera betalningsmetod om du inte vill betala för något. De tillåter nedladdning ffa i .epub, som väl är det bästa och mest allsidiga formatet. Ibland använder de även Adobe DRM, som man måste öppna i Adobe Digital Editions innan man kan läsa på t ex mobilen.

När man väljer böcker har Kobo väldigt bra uppdelning i genrer, med mer precision än bara ”SF och Fantasy”. De har även romantisk fantasy, militär sf,  etc. Dessutom kan man lämna betyg på böcker, så det är lätt att börja med säkra kort som många har gett högt betyg.

Återkom gärna och berätta om ni testar Kobo, och allra helst länka till bra böcker ni hittar!

Och tipsa gärna ifall ni har andra bra sajter för eböcker på fickan. (Amazon undanbedes)

(Och nej, jag har verkligen inte fått betalt eller något för detta. Blev bara lycklig och klickade hem tusen böcker att prova.)


Ont om plats i bokhyllan?

Har du ont om plats i bokhyllan? Det har nog de flesta av oss, som inte är nya i leken eller har ytterst stor lägenhet med väldigt få andra prioriteringar.

Själv har jag nu så ont om  plats att varje ny bok i princip betyder att en annan måste ut. Tills jag kom på den briljanta idén!

Vissa böcker är ju lika stora. En del av dem kanske till och med står intill varandra. En del av dem kanske till och med är skrivna av samma författare. Detta är grunden till din succé: stapla dem istället för att rada upp dem.

Bokhylletricket

Bokhylletricket

Plötsligt kan man utnyttja hela utrymmet nedifrån och upp och få plats med ca tre till fem böcker till. Det här revolutionerar hela bokhyllesorteringsbranschen och samtliga moderna lagringssystem.

Man kan säga att det här är bokhyllans svar på komprimering av filer.

Själv har jag nu staplat både Lee Child och Janet Evanovich och skulle kunna stapla ett par till när det kniper.

Plötsligt är det inte heller längre en nackdel att man har lite många pocketar. De är ju fördelaktigt likformiga. Nu är pocketen ett plus inte bara i väskan, utan även i bokhyllan!

På köpet får man även ett visst avbrott i bokhyllans monotoni. Jag skulle vilja påstå att det är ganska genialiskt. (Och jag vill inte höra om att någon redan gjort det.)

Själv har jag sparat plats för minst tio (10) böcker. Jag ser fram emot bilder och rapporter på hur många bokplatser ni lyckas spara i era bokhyllor.


Dexter comic

Kära vänner, jag gillar ju (litterära) seriemördare, som ni vet.

Världens mest älskliga och underbara seriemördare i bokform är förstås Jeff Lindsays dödliga charmknutte Dexter. Nyckelordet är älsklig, annars fick han slåss om titeln med Chelsea Cains blodisande Gretchen.

Nu har jag råkat få upp ögonen för en nyhet som ni kanske inte heller hört.

Dexter ska bli comic!

Ja, det är sant!

Dexter comic

Dexter comic

Äntligen kan mina serienördiga vänner, som kanske inte ens gillar blodiga deckare i normala fall, få en ursäkt att läsa Dexter.

Det är Marvel som är de skyldiga och tydligen kommer mästerverken att skrivas av Jeff Lindsay själv, så vi kan vänta oss en karaktärstrogen återskapelse i bildform.

Jag är rätt så lycklig. Undrar hur han kommer se ut? Ganska het, givetvis. Oooiioioioooh..! =D


Moleskine Book journal

Som fin present fick jag av min syster en Moleskine book journal. Jag har nu hunnit skriva in sju böcker. Jag älskar den!

Först skriver jag in information om boken under fliken för författarens efternamn. T ex A game of thrones av George RR Martin, under M. Det är saker som läsdatum, förlag, utgåva, publiceringsår etc.

Sedan skriver jag anteckningar till höger, som nummer i serie, sidantal, karaktärer och sådant. Sedan fyller jag i citat om jag hittat några. Och så slutligen betyg och kommentarer.

I index fyller jag sedan i boken på rätt sidnummer och slutligen i en kronologisk lista jag gjort längre bak. Jag tycker om listor.

Moleskine Book Journal

Moleskine Book Journal

Till bokjournalen följde tre ark med klistermärken med. Ett innehåller etiketter till sektionerna längre bak i journalen. Jag har t ex valt att göra en kronologisk lista över inskrivna böcker och på en annan flik har jag satt ”Recommendations” och ”Wish list”. Det finns plats för några till kategorier där.

De andra två arken innehåller klistermärken att sätta på sidorna med små symboler, hjärtan, stjärnor, ord som ”interesting!”  och tumme upp och tumme ner. Det var så roligt att klistra märken att jag nu dessutom har köpt extra klistermärken med klassiska skolstjärnor och hjärtan, så jag riktigt kan slösa. Jag tänkte även klistra in passande bilder här och är om jag hittar.

Kort sagt en väldigt pysslig bok och en perfekt present till en pyssel-, list- och boknörd som jag själv.

Rekommenderas till alla som ger bort något till någon. ;)

Moleskines sida för Book journal

Video på Youtube


Om depression kunde smitta…?

Handduksdagen köpte jag skräckböcker, bland annat On the third day av Rhys Thomas. Den blev den åttonde boken i min Seriemördarsommar.

”Världen är på väg att gå under och en dödlig sjukdom sprids, som gör sina offer både deprimerade och våldsamma. Mmmmrrrrr…”

Bokinköp 2011-05-25

Bokinköp 2011-05-25

Jag har inte läst Rhys Thomas tidigare, men nu lovar jag att det ska bli mer av honom. Han skriver makalöst bra.

On the third day börjar när vi möter Miriam vars man plötsligt drabbats av en plötslig och allvarlig depression. Han vill inte kliva upp, han vill inte prata, han vill bara lämna London. Till slut får hon med sig honom till akuten där väntrummet är fyllt av människor i samma situation. Vi börjar långsamt förstå att det här är inte ”bara depression”, det är en smitta.

På Miriams resa med sin man får vi redan smaka på Thomas fantastiska språk. Han är inte rädd att beskriva människor, känslor och relationer. Det här är något så underbart som en zombieroman, en virusberättelse, en apokalypshistoria, som handlar om människorna istället för om fenomenet. Det skulle kunna handla om vad som helst när Thomas skriver om känslor och drömmar.

Depressionssmittan sprider sig fort och utbrotten sker överallt. Ingen vet vad det beror på och ingen vet hur man kan skydda sig.

I tre dagar är de smittade helt utan hopp och glädje. På den tredje dagen blir vissa aggressiva och gör otänkbara saker mot dem de älskar mest, som vakat vid deras sida. Sedan dör samtliga. Tre dagar…

Staten är maktlös. Människorna drabbas, förintas eller flyr. Vid en klippa mot en strand vid Cornwalls kust samlas en grupp överlevare och försöker skapa en ny värld för sig själva. Där försöker Miriam hitta en framtid och behålla sin människotro. Men det är svårt. Särskilt när alla människor inte alls försöker överleva och låta leva.

Jag älskade On the third day som man bara älskar några böcker här och där ibland. Kanske för att jag inte alls väntade mig något så känsligt. Kanske för att den kombinerade skicklighet med stor känsla och apokalyps.

Visst finns det saker jag störde mig på. Jag tycker inte om diskussionerna om religion och gudstro. Jag tycker inte om svaga kvinnor. Jag tycker inte om mentalt handikappade karaktärer. Jag tyckte inte ens om slutet, egentligen. Eller jag menar slutet i mitt huvud, för det fattas fantastiskt nog i boken (ååååh, det är det bästa). Men allt det var ändå viktigt och relevant. Allt var med flit.

Det här är riktigt bra läsning och du ska läsa den. Nu.


Goodreads – communityt för bokälskare

På Eurocon kom vi att prata om Goodreads vid något tillfälle. Det visar sig att antingen använder man det eller så känner man inte till det. Oavsett hur det ligger till så känner jag att det kan vara läge att tipsa om internets bästa bokcommunity.

Personligen använder jag det mest för att lista mina böcker och för att länka till när jag skriver Författarens Namn här på bloggen. På så sätt kan ni som läser klicka och snabbt hitta lite info om författaren och de böcker den skrivit. Detta utan att behöva hamn på Wikipedia och dessutom med fina vidarelänkar till varje bok, omslagsbilder, recensioner och annat jox.

Goodreads

Goodreads för mig är ett ställe där jag kan:

  • lista alla mina böcker (ja, första gången är det jobbigt)
  • lägga böckerna i kategorier som t ex ”läst”, ”att läsa”, ”läser just nu”
  • hitta information om författare
  • hitta kompletta listor på författares produktion
  • hitta bra listor över serier och inbördes ordning på böckerna
  • läsa baksidestexten om böcker
  • hitta läsarrecensioner om böcker
  • nörda loss genom att skapa och rösta på listor (”bästa zombieböckerna” och ”mest överskattade skitbok om glittriga vampyrer” med mera)
  • följa kompisar och se vad de läser just nu

Det finns även forum (fulla av spoilrar) och en massa andra funktioner jag inte använder särskilt. Är man aktiv kan man dessutom bli ”bibliotekarie” och få tillstånd att städa upp när man hittar fel. Alla kan dessutom lägga till böcker och författare som saknas i databasen. Men de allra flesta brukar redan finnas där.

Med detta sagt får ni gärna lägga till Feuerzeug som vän på Goodreads. Eller iaf starta ett konto om ni inte redan har ett. Allra minst kan det vara bra att veta vad det är för mening med att klicka på författarlänkarna här på bloggen.


Och mer skräck ska det bli

Häromdagen, rättare sagt på Handduksdagen när SF-bokhandeln så snällt gav 10% på alla köp om man visade upp sin medhavda handduk, då köpte jag lite skräck.

Bokinköp 2011-05-25

Bokinköp 2011-05-25

Dels blev det den länge efterlängtade uppföljaren till Day by day armageddon, Beyond exile av J.L. Bourne. Det var inte en dag för tidigt eftersom den varit slutsåld i omgångar. Dessutom ville jag inte gärna ha en allt för bra ursäkt att plötsligt klicka in på Adlibris. Det finns nog med böcker ändå för ett tag.

Dels blev det ännu en bok av den älskade zombiekonnässören David Wellington, närmare bestämt 13 bullets, som handlar om vampyrer. Det ska bli spännande att se hur han lyckas med den genren efter hans makalösa insats i zombiegenren.

Slutligen blev det även en sk mörk häst, On the third day av Rhys Thomas. Världen är på väg att gå under och en dödlig sjukdom sprids, som gör sina offer både deprimerade och våldsamma. Mmmmrrrrr…


En ny fin bokhandel i Uppsala

Jag gick genom Uppsala och fick syn på en bokhandel som såg konstigt naken ut, utan skylt. Tidigare låg en filial till en bokhandelskedja där, men nu hade de blivit egna. En fristående, riktig bokhandel. Med café! Det gillar vi! (Även om de nog behöver en espressomaskin.)

De heter Drottninggatans bokhandel, och hittas på Drott­ning­ga­tan 7 i Upp­sala.

018 — 14 17 17
info@drottninggatans.se

Öppettider:
Må-Fre: 10–18
Lö: 10–16
Sö: Stängt

Drottninggatans Bokhandel i Uppsala

Drottninggatans Bokhandel i Uppsala

Jag tittade länge bland hyllorna. Där fanns redan allt möjligt, fast några hyllplan stod tomma och kommer även att finnas både skönlitteratur och humaniora.

Jag gick därifrån med Hatets anatomi av Jens-Martin Eriksen, om de bakomliggande orsakerna till krigen i forna Jugoslavien utifrån intervjuer, reseskildringar, betraktelser och analyser med de som var med om folkmorden på ett väldigt direkt sätt. Fick även en liten recension av en av ägarna som gillat boken. Båda ägarna fanns på plats och var fantastiskt trevliga. Att få tips och råd är ju bland det absolut viktigaste i en bokhandel, tycker jag. Därför har Pocketshop länge varit en favorit, trots att de får titlarna sent och inte har så stort utbud.

Jag ser fram emot att komma tillbaka till Drottninggatans. Jag tror det kan bli riktigt fint med en enskild butik där de kan ta in roliga titlar och kanske lite annorlunda saker än man ser överallt annars. Just nu har de dessutom 25% rabatt (något de inte riktigt nämnde när jag köpte en bok dagen innan rean började ;) Faktum är att de sade att de bara skulle ha lite rea.). De har även en pocketbokcirkel i butiken och en blogg på hemsidan.

Är ni i Uppsala, gå in och känn på stämningen, den är suverän.


Biblioteksvurm, Elib.se och Elitistmörkerklubben

Nästa Elitistmörkerbok är Döden på en blek häst av Amanda Hellberg (mer om den alldeles strax…). Eftersom jag av någon orsak blivit anti av olika recensioner på bloggar (jag tror folk gillar den, men jag gillar inte det de säger att de gillar med den o.O), så ville jag inte köpa den för 164 kr på Adlibris.  Istället tog jag mig för att leta reda på den på Elib.se.

Elib är ledande i Norden inom distribution av digitala böcker. Våra tjänster finns i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Elib grundades år 2000 och ägs gemensamt av Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Norstedts förlagsgrupp och Piratförlaget.
(från Om Elib.se på sajten)

På elib.se får man upp titel, författare, beskrivning, sammanfattning, ISBN, förlag, kategori, recensioner, format för försäljning och utlåning samt köplänkar och utlåningslänkar. Det är vansinnigt och komplett! Det är underbart!

Döden på en blek häst av Amanda Hellberg

Döden på en blek häst av Amanda Hellberg

Jag valde att låna på bibliotek. Eftersom jag har en androidmobil och -surfplatta så behövde jag lite mer instruktioner än de som finns bara för att få hem boken. Som tur är har Elib.se beskrivit hur man får hem biblioteksböcker till sin android.

Jag laddade alltså ner Aldiko till androiden. Adobe Digital editions hade jag redan på datorn. Sedan klickade jag hem boken efter att ha knappat in bibliotekskortnumret och PIN. När man klickar på filen som laddats hem kommer boken upp i Digital Editions. Därifrån kan man sedan dra och släppa boken till sin anslutna androidmackapär. Man kan även, enligt uppgift, hämta böckerna direkt till aldiko på androiden.

Det här måste vara abibliofobens stora dröm och räddning. Aldrig mer är du utan böcker! Sveriges samlade eboksutbud (och ljudböcker) ligger vid dina fötter och det är gratis.

Aldiko är dessutom väldigt snyggt och trevligt. Lite flashigare än FBReader, som jag hade innan och där man kan ladda ner böcker direkt från t ex gutenberg.org, men som inte klarar Adobe DRM-filer som de som biblioteket använder.

Från och med nu ska jag leta reda på en massa kul böcker på elib. Jag ska läsa svenska böcker på svenska därifrån. Jag ska prova olika deckare, science fiction och fantasy. Det är ju nämligen en stor fördel att kunna provläsa, låna, välja och vraka utan att behöva ta det där beslutet om att köpa, som jag vanligtvis annars gör. Dessutom ingen tung kasse att bära hem eller jobbiga återlämningsdatum att passa. Arga bibliotekstanten skulle vara stolt!


Uppföljaren till The passage

Nu har jag inte ens läst The passage av Justin Cronin ännu, men jag har ju lyssnat på hyllningskören och den ligger på vänt i bokhyllan.

När jag uppdaterade mina listor på Goodreads idag, så upptäckte jag att det kommer en uppföljare! Hur många av er springer omkring i cirklar nu och skriker?

 

The Twelve The Twelve (The Passage, #2)
by Justin Cronin
5.0 of 5 stars5.0 of 5 stars5.0 of 5 stars5.0 of 5 stars5.0 of 5 stars 5.00 avg rating — 1 rating — expected publication 2012 — 1 edition
book 2



Veckans läsning 16, v50-1

Det var skönt med jul och en hel del avkoppling från allt vad måsten heter. Just nu måste jag få ordning på dygnet och pepp för jobbet. Ja, jag har varit halvledig lite extra. Det behövdes, men det blir ju aldrig nog.

Under den här julen och nyåret har jag läst Dexter is delicious av Jeff Lindsay. Jag har även hittat ett par riktigt fina citat. Den var tyvärr en mellanbok i serien. Det fanns inget speciellt med den, ingen riktig känsla, inga särskilda minnen förutom citaten. Mest blev Dexter is delicious bara en transportsträcka. Hoppas jag. Det förutsätter ju att det finns något bra att transporteras till, dvs nästa bok.

Jag har även läst Baby Jane av Sofi Oksanen. Den var både bra och gjorde mig förbannad. Kanske har jag tänkt på den mer än jag trodde efteråt, men samtidigt berördes jag inte alls på det sätt jag trodde och tror är meningen. Mer om det i recensionen.

Jag har köpt zombieböcker. Jag har köpt alternativhistoria.

Jag har skrattat åt ett par galna googlingar.

Jag har ondgjort mig  över det nödvändigt onda med tips, samtidigt som jag uppmärksammade ett bra blogginlägg.

Sedan har jag också börjat läsa Neverwhere av Neil Gaiman. Jag har även läst klart Neverwhere. Den hamnar i Listan över Riktigt Bra Böcker direkt. Den är makalös, fantastisk och underbar underbar underb-. Nej, jag ska inte säga sånt. Jag hypar sönder den för dig och alla andra. Den är medelmåttig! Så… Läs den nu.


Det nödvändigt onda med tips

För mig har det gått så långt att jag misstror böcker som rekommenderas mig, just för att rekommendationer så många gånger visat sig vara total skit.

Fantastiska bokbloggare är så klart undantagna. Ni är ju både bevisat intelligenta och med god smak och bred erfarenhet. Ni är kvalificerade.

Nej, jag menar vardagsrekommendationerna, från kollegor, vänner, familj, bokhandlar, tidningar mfl. Lite kan sägas att en rekommendation också är mer värd än tio eller hundra. Ju fler som rekommenderar en bok, desto mindre tror jag på det. Tre miljarder kineser måste ha fel.

En annan som upplevt något liknande är Books-not-blogs från bloggen The books. Vi börjar recensionen av Books-not-blogs inlägg med följande citat: ”One Day är en sopig jävla bok. En sopig jävla bok det tagit mig flera månader att läsa klart, skall tilläggas.”

Sådan rak rättframhet gillar vi. Sedan följer dessutom en lista.

”1. Den är inte intelligent. Den är inte puckad heller men den är fan inte smart.
2. Karaktärerna är jobbiga och platta. Och destruktiva. Går och går men kommer aldrig fram.
3. Den är cheesy som fan.”

Jag gillar listor. Jag älskar listor.

Men så har vi dessutom slutklämmen: ”Jag vill inte läsa lättlästa saker som får mig att bli lite mjuk inombords (kräks).” och ”Som tur är har jag det perfekta botemedlet mot sån här sörja; SCI-FI.”

Nu har jag citerat nästan hela blogginlägget, men alla ni som känner mig lite ser ju direkt vad jag menar. Den här klimpen lägger jag till i länklistan, rss:en och kvalifikationskontot.


Tunnelbana, råttor och passager

Jag har börjat läsa Neverwhere av Neil Gaiman. Efter bokoholistens översvallande ord hade jag ganska höga förväntningar, men det dröjde knappt en sida förrän jag kände att det nog stämmer alltsammans. Det finns ett driv i språket och en underbar självklarhet med vilken varje ord följer på det föregående utan att handlingen blir självklar med det. Dessutom är karaktärerna överdrivet mysiga allihop ännu så länge.

Det enda smolket i min bägare är att jag måste läsa elitistmörkerbokcirkelsboken We have always lived in the castle av Shirley Jackson också innan nästa cirkel. Men det ska väl gå. Jag är ju inte den snabbaste läsaren alltid…

Neverwhere känns som ett härligt bra val full av läsglädje. Lite äntligen på det, eftersom jag läst några felval och deppsorkar på sistone.