Varulvar kräver sina rättigheter

Det är inte ofta jag läser om varulvar. Det är väl tyvärr inte ofta just dessa böcker fångar min uppmärksamhet, egentligen. Kanske är det för att de ofta hänger med gamla slitna vampyrer, eller nya flashiga glamvampyrer. Kanske är det mer för att de sällan får vara särskilt trevliga.

Är det inte typiskt, att varulven är en smutsig best, som man i bästa fall känner igen på dess överdrivna behåring, och i värsta fall på att den hoppar ut ur buskarna och överfaller dig? Och inte på det där sexiga sättet som vampyrer gör det, utan som en stinkande, morfande massa av instinkter och mångalen hysteri.

Men det är slut på det där nu. Varulvarna kräver sina rättigheter.

I Benjamin Percys bok Red moon lär vi känna en värld ganska lik vår egen, men där de sk lycans/varulvarna är en diskriminerad folkgrupp. De är smittade av en prionsjuka.

Det här med prioner är problematiskt, mina vänner (ursäkta denna medicinnörd), eftersom prionsjukdomar typiskt smittar genom att man äter smittad hjärnsubstans (!), ni vet ..kannibaler. I Red moon är det istället fullt möjligt att smittas med ett bett. Varför Percy då inte valde att göra sjukan till viral istället, det får vi väl aldrig veta. Speciellt som han även jobbar på ett vaccin, eller något liknande. Vilket det inte finns mot prionsjukdomar. HUR SOM HELST…

Varulvarna är främst lokaliserade i en egen republik, i Sibirien. Alla andra människor som boken bryr sig om att tala särskilt mycket om, är amerikaner. Amerikanerna har även soldater stationerade i Republiken, för att bevaka sina intressen i gruvor, samt för att bevaka varulvarna som bor där.

De varulvar som bor i Amerika måste underkasta sig medicinering med olika psykofarmaka, vilket gör dem dåsiga och oförmögna att förvandlas.

Givetvis finns det en varulvarnas befrielsefront, och givetvis finns det en grupp amerikaner som vill utrota varulvspesten genom att utrota varulvarna.

Här kommer vi in i berättelsen, och får lära känna dels en ung man och dels en ung kvinna. Deras vägar känns förutbestämda att mötas, men deras berättelser är fullständigt väsenskilda. Hon är varulv och flyr från statliga avrättningspatruller. Han är icke-smittad och försöker undvika att dras med i varulvshatet.

Berättelsen har ett gäng problem. Den är bisarrt lik en kärlekshistoria, men den blir aldrig det. Jag vet inte om det är ett problem i sig, men det känns ofullständigt, antiklimaktiskt. Det finns även en mängd onda män, men ingen ond kvinna. Mannen får ofta rädda Kvinnan, fast hon inte riktigt borde behöva det, och våldtäkt är frekvent som maktmedel. Nu är våldtäkt ett frekvent maktmedel även i verkligheten, men eftersom varulvar inte är särskilt frekventa i verkligheten, så kunde ju Percy hitta på ett annat sätt att utöva makt i den här världen. Kan man tycka.

Generellt är Red moon ett bra exempel på hur man kan förnya en genre. Men den är också hiskeligt traditionell på sina vis.

Jag känner mig inte extremt sugen på att läsa en uppföljare (det finns ingen), men jag kan mycket väl tänka mig att läsa hans nästa bok The dead lands (2015), som är postapokalyps och även den kan stoltsera med kvinnlig huvudperson.

Kombinera ebok och ljudbok = porrigt

Det här inlägget handlar om hur porrigt det är med brittiska och om hur man kan kombinera ebok och ljudbok.

Idag när jag lekte lite med Google books, så hittade jag funktionen ”läs upp boken för mig”. När jag provat text-to-speech-funktioner tidigare har jag aldrig blivit imponerad, men väl fått mig ett skratt, så jag testade. Och… det fungerade jättebra!

Boken jag lät läsas upp var Dark wolf rising av Rhyannon Byrd. Det är en Harlequin Nocturne-roman, dvs erotisk romantik med övernaturliga inslag.  Inte kanske vad jag brukar läsa, men jag har tre orsaker:

1. Det är kul att läsa vad man vill
2. Jag lovade en tjej som jobbade på Halequin att testa deras Nocturne-böcker
3. Den var gratis på Google play books (finns även till iOS)

Boken har fått 3.83 av 5 stjärnor på Goodreads. Det är alltså medelvärdet från 880 personer, och den har 148 recensioner. Den är populär, om man säger så. Folk som gillar paranormal romantik gillar den här boken.

Vad tycker jag? Jo, jag tycker att jag känner igen boken väldigt väl från de gamla Harlequin-böcker jag läst. De har förnyats, men själva berättartraditionen är densamma. Jag vet exakt när det är dags för sexscen, och tycker inte att det är konstigt att samma dialog fortsätter i två kapitel.

Själva språket är inte direkt dåligt, men konstigt skrivet. Det är många tankstreck och punkter, som om detta hjälper mig att läsa texten bättre och inte alls blir irriterande tjugo gånger på en sida. Personligen tycker jag att läsaren ska sköta den där delen, så länge det inte kan bli missförstånd.

Dark wolf rising handlar om, håll i er nu, en tjej som letar efter sin försvunna syster och därför råkar hamna i en varulvsstad.
SPOILAR VILT:
Hon träffar en snäll varulv, men hamnar i trubbel och blir drogad med afrodisiaka, varpå den snälla varulven måste hjälpa henne till orgasm sjuttio gånger på en natt. I kid you not, detta är premisserna. Sedan kommer de givetvis att bli kära, ha sex på riktigt, få tvivel, upptäcka att hon också är typ varulv och sedan leva lyckliga i alla sina dagar. Det är inte direkt… förstklassigt.
SLUT PÅ SPOIL
Men själva sexscenerna är bra. De skäms inte för sig och jag tycker att det är befriande. Egentligen är det vad Harlequin gör, och det är vad de gör bäst – skriver om sex.

Något som är mindre befriande är de kvävande könsrollerna, klyshorna och idén att så länge man inte penetrerar kvinnan så är det inte våldtäkt. Nåväl.

Men uppläsningen då?

Uppläsningen var fantastisk! Jag hade laddat hem boken på engelska, och uppläsarrösten i mina inställningar var en kvinnlig brittiska. Ni kan själva lyssna på henne här: http://instagram.com/p/eyDgnYSyaF/

Hon låter nästan som avsedd för att läsa upp porr. Blev jag anglofil nu? Ja, nu är jag nog det. (Passande nog innan jag läser akaporr The Raising.)

Det är helt enkelt en jättebra uppläsarröst. Dessutom fungerar den här text-to-speech-funktionen så bra, att hon till och med intonerar rätt på de flesta ställen. Jag är mycket imponerad.

Hon tappar lite i konstiga meningar, vid konstiga ord och vid felaktig editering, t ex när punkter inte följs av blanksteg. Hon antar också att stora bokstäver i tripletter är förkortningar, och uttalar shh som ”S.H.H”, men det är minimala problem och jag vänjer mig så snabbt att jag knappt tänker på de här sakerna efter några sidor.

Jag vet att det finns fler där ute som haft svårt för vanliga ljudböcker. Jag har aldrig riktigt klarat av att lyssna på dem. Men den här rösten är tillräckligt neutral, men ändå läsvänlig, att jag gärna lyssnar (ok, hon är porrig och brittisk). Dessutom går det att stänga av när jag vill och istället läsa boken med ögonen. Riktigt smidigt. Jag kan också slänga ett getöga då och då på texten ifall jag vill orientera mig, eller dubbelkolla vad hon sade. Det fungerade helt exemplariskt bra medan jag stickade i soffan. Kolla länken så ser du lite tydligare hur det fungerar.

Berätta gärna om du testat boken/uppläsning själv och vad du tyckte, eller om alternativa lösningar.

Några relevanta länkar:

• Min Instagramvideo av uppläsning från ebok
• Google play books – köpa böcker
• Google play books app – läsa böcker, android
• Google play books app – läsa böcker, iOS/Iphone
• Rhyannon Byrd på Goodreads
• Dark wolf rising på Goodreads

Att välja bok med flödesschema

För några dagar sedan, strax innan jag fick feber och strax efter bokmässan, hittade jag ett flödesschema över hur man väljer SF- eller fantasybok. Sedan dess har schemat spritts över internet, men om ni händelsevis missat det, eller om ni vill ha min åsikt alternativen som presenteras, så följer här en recension av flödesschemat. Nu när jag åter är vid mina sinnens fulla bruk.

Varning för väldigt nördigt inlägg.

SFSignals flödesschema för SF och fantasy

För schemat i största upplösning, så att allt går att läsa – klicka här.

Första valet är:

1. Where should I start?

a. Fantasy
b. SciFi

1a. Yes – I pretty much live in a fantasy land already
1b. Yes – Fly me to the moon

1c. No – Can’t I have both?
1d. No – I only read books with pictures.
1e. No – What about horror?
1f. No – I’d rather not be seen in that area of the bookstore.

Och så fortsätter det… Inte helt dumt tänkt.

Vad kan man hitta då?

Man hittar t ex världens bästa zombiebok World war Z genom att välja:

1e. No – What about horror?
Not much to choose from. Looking for vampires?
No – more like zombies.
Zombie war or one man against a horde?
With a little help from my friends.
World war Z by Max Brooks

Ursäkta va?? – ”Not much to choose from. Looking for vampires?” Pfffft! Vad är du, flödesschemamakare, 15 år och Team Edward!? Jag blir förribannad, tammefan. Vaddå inte mycket att välja på? Massor massor av zombieböcker finns det och många av dem är bra.

Om man väljer ”I’m going it alone” efter ”Zombie war or one man against a horde?” istället så får man I am legend av Richard Matheson.

Om man väljer ”No – On second thought, why not go with a classic.” istället så får man Frankenstein av Mary Shelley, för han är ju verkligen en zombie… eh.

Riktigt dåligt utbud zombier alltså. Men vad mer kan vi hitta?

Om man istället väljer Fantasy först och sedan:

Yes – I pretty much live in a fantasy land already.
Are you going to be upset when you don’t find Harry Potter?
No – I know where to find him if I need him.
Are you new to the fantasy genre?
Yes – I am as yet unfamiliar with your tropes. Do your worst.
Lord of the rings by JRR Tolkien
No – I’m not that new
The Silmarillion by JRR Tolkien

Mhm. Så är man ny ska man läsa Sagan om ringen direkt och om man läst den ska man läsa Silmarillion!? Ursäkta va. Det här är ju riktigt dåliga tips. Visst är Sagan om ringen ett nyckelverk inom genren, men knappast den man nödvändigtvis ska börja med. Och Silmarillion?! Maken till svårgenomtränglig bok får man ju leta efter. Att rekommendera den är som att jaga bort folk från fantasy från första början. Den kan man nog gladeligen läsa allra sist.

Men vad kan man mer få för fantasytips då?

 Are you new to the fantasy genre?
No – I’m what you call experienced.
Like the Arthurian legend?
No
Looking for modern-day settings?
No – Let’s find another world, this one’s depressing.
Fan of Westerns?
No – Too dusty. And I’m not much of a card player.
Animals more your thing?
(Ja, för det finns ju inte djur i vilda västern??)
No – I have allergies.
How about some alternate history?
(Sade vi inte ANOTHER WORLD nyss?)
No – I never paid any attention in history class
(Är inte det just då man kan ha stor nytta av alternativhistoria?)
Ready to dive into a series?
Yes – the other two options ended with some strange choices.
(Eh?)
Does the series have to be finished?

Här hamnar man på A song of ice and fire av George RR Martin om man väljer Nej.

Den kallar de low fantasy.

Om man väljer high fantasy får man The way of kings av Brandon Sanderson, som förresten avslutar Wheel of time åt Robert Jordan , som dog i förtid.

Om man väljer Yes:

Do the words sword and sorcery have a positive connotation for you?
No
Looking for an old-fashioned Trilogy?
Yes – three is my lucky number.
What shall we read about?
Thieves –> Mistborn av Brandon Sanderson (igen)
MacGuffins –> Sword of Shannara av Terry Brooks (Vaddå, har inte de andra det?)
Assassins –> The farseer trilogy av Robin Hobb
Magicians –> The riftwar saga av Raymond E Feist

The Wheel of time av Robert Jordan hittar man förresten under:

Looking for an old-fashioned Trilogy?
No – In for a penny, in for a pound I always say.
So, five or six books enough for you?
No – I shall require at least ten.
Enjoy quests to prevent great evil frm conquering the world?
Yes – Good vs. evil on an epic scale, please.
Who will save us?
The One Power –> The wheel of time av Robert Jordan.

Det här är väldigt intressant, eftersom vi fortfarande befinner oss under ”Does the series have to be finished? – Yes”. Wheel of time är nämligen inte avslutad ännu.

A Memory of Light, sista delen, kommer under 2012 och skrivs av Brandon Sanderson sedan Robert Jordan gick bort. Detta gäller de tre sista böckerna i serien, som totalt innehåller 14 böcker (varav Robert Jordan skrev 1-11).

Om vi går tillbaka till början och istället tänker oss att vi valde varken Fantasy eller SciFi, utan istället den idiotiska: ”No- I’d rather not be seen in that area of the bookstore” så hamnar vi här:

We won’t tell. Prefer a drama?
No – I just watched The notebook last night.
Postmodern mind-bender?
No
Interested in Dystopian fiction?
Yes – I’m a sucker for worst case scenarios.
(Här har de helt glömt att zombier ska in)
Totalitarian or world gone mad?
Madness
(Om man istället väljer Dictators – Religious totalitarians här, så hamnar man på The handmaid’s tale av Margaret Atwood. Undrar om hon är nöjd med det? Hon vill ju inte heller synas i de skämmiga Fantasy- och SF-hyllorna.)
Do manufactured humans interest you?
No
Which question most frigtens you? (Who needs books? eller Who needs Free Will?)
No – I was thinking more post-apocalyptic.
Like the world on fire?
Yes – Some men just want to see the world burn.
The road av Cormac McCarthy

Hallå? Världen har sedan länge brunnit färdigt. Jag skulle känna mig lurad, hur bra The road än är.

Like the world on fire?
No – but a worldwide pandemic would be cool.
The stand av Stephen king

Man ska väl vara nöjd med att de inte skrivit att det är få böcker även i den här genren…

Ja.. ni hittar säkert egna detaljer att uppröras över.

I övrigt hittar vi ganska väntade bidrag: William Gibson, Isaac Asimov, Robert A Heinlein, HG Wells, Ursula K LeGuin, Arthur C Clarke mfl.

I allmänhet tycker jag om försök att hjälpa människor att välja böcker i fantasy och sf. Se bara på Bokstävlarnas fantastiska inverkan på Helena (Dark Places). Dessutom älskar jag flödesscheman.

Men hur fint det här än ser ut på håll, så tycker jag inte om det riktigt. För många konstiga val. För konstig uppdelning. För mycket fördomar. Och faktiskt för mycket klassiker. Vill man locka någon till en genre kan det vara farligt att ge dem klassikerna, som är favoriter bland de redan invigda, men som kan vara tunga och skrämma bort nykomlingar.

För mig ser det här ut som en kul grej för redan frälsta. Kan inte rekommendera någon att använda den för att hitta rätt bok, faktiskt.

Däremot kan man nog som redan insatt använda den som en läslista för att täcka in SF- och fantasygenrerna och få en överblick över deras subgenrer.