Etikettarkiv: irland

Ett liv värt att leva

Det finns författare som alla verkar älska, så där på riktigt. Författare som korsar genregränserna, som slår klorna i ditt hjärta och förför dig hårt, smärtsamt, smäktande och hastigt, allt på en gång. Jag inbillar mig att Tana French är en av dem. Visst kan man ha åsikter om en eller annan bok, men generellt har jag aldrig hört någon säga att de inte ska läsa henne mer.

Har du läst French förut kan du scrolla ner en bit för att hitta direkt till själva Broken Harbour.

Den första boken, In the woods (Till skogs) var den jag fastnade mest för, samtidigt som jag i efterhand inte kan tycka att den var bäst. Men den visade så tydligt vad Tana French gör. Hon förför oss. Med ord och karaktärer, med hennes stil som gränsar mot poesi, men som hela tiden balanserar på rätt sida av det lite sliskiga (vilket jag kanske inte riktigt lyckas med här).

Många hade svårt för slutet, som alltså inte riktigt existerade. French knyter inte alltid ihop alla trådar, men det gillar jag. Dessutom ryktas det om att hon ska återkomma till den första boken och ge oss slutet på den i slutet av själva serien.

I den andra boken, Likeness, är de flesta överens om att Tana French lyckas skriva en andra bok som vida överträffar den första och som kanske överträffar det mesta. Det talas om likheter med en hemlig bok av Tartt, men det vette fan. Det handlar om undercoveruppdrag, om goda vänner, om att ljuga och om hemligheter. Men det viktigaste är Cassie själv, så jag tycker att handlingen mest bildar kuliss till porträttet av henne.

I den tredje boken, Faithful Place, är de flesta överens om att Tana French lyckas skriva den där andra-boken trots allt. Den är inte dålig, men den är tråkig och intetsägande jämfört med de andra böckerna.

Tana French ger varje bok en egen känsla. De har alla hennes egen stil, men även en egen personlighet. I första boken fanns ett ständigt mörker som lurade bakom Ryan, ett mörker med ursprung i hans barndom. I andra boken fanns ett drömskimmer, som lockade Cassie att glömma sina plikter och släppa kontrollen. I den tredje boken finns ett allvar och en känsla av att det är för sent, eller att det snart kommer att vara för sent, för Frank att göra det rätta.

Något annat French blivit känd för är att nästa bok använder en hvuudperson som spelade en biroll i föregående bok. Det är ett snyggt och roligt sätt att förnya sig, och jag gillar verkligen konceptet. Dessutom blir det en sport att gissa rätta huvudpersonen. Så här gissade jag sist: 

”Då är det bara en sak kvar. Att gissa huvudperson i nästa bok. […] Jag gissar på Ginger pubes. Det är han eller Scorcher och jag läser nog helst om utmanaren, the under dog.” 
Jag är lite otrogen mot Faithful Place

Huvudpersonen i den fjärde boken, Broken Harbour, blev mycket riktigt Scorcher, men inte stackars Ginger pubes. 

Scorcher Kennedy är den stroppiga, dryga polisen som Frank stör sig på i Faithful Place, men i Broken Harbour får han själv komma till tals, och han är inte alls sådan som Frank trodde. Scorcher är faktiskt ganska fantastisk.

Han är plikttrogen, disciplinerad och smart. Samtidigt har han självdistans nog att förstå hur pass smart han inte är, och hur lite det krävs för att han ska tappa kontrollen.

I Broken Harbour, där Scorcher har många minnen, hittas en familj mördad. Den enda överlevande är mamman, som vägrar berätta eller inte minns vad som hänt.

Medan Scorcher nystar i fallet måste han även ta hand om n00ben Richie. Jag kände redan tidigt att det var något iffy med den killen, men ni får läsa själva för att se hur det var med den saken. Scorcher och Richie hittar ganska snabbt ett fint samarbete, som sätter Scorchers gamla distanserade arbetssätt på prov. 

Ledtrådarna de hittar förenklar inte fallet. Det nystar sig hårdare och hårdare kring sig själv, tills det börjar bli svårt att komma ihåg vad som är sant och inte, vad som är ledtrådar och vad som är bevis, vad som är teori och vad som är hörsägen.

Men en sak är säker: Familjen har mördats och något pågick i det där huset. I månader. Var de lyckliga? Var det en sk familjetragedi? Eller var det fullständigt obegripligt?

I Broken Harbour får jag nästan samma känsla som i Likeness. Det är drömskt och vackert och gripande och fantastiskt hela vägen. 

Tidigare nämnt om Tana French:


Böcker att vänta på

Dags för en ny väntar-med-spänning-lista.

Broken Harbour av Tana French, 201203

Tana French är ju allas vår älskling och jag har skrivit om handlingen tidigare. Den här boken skulle enligt tidigare uppgift komma i augusti 2011, därefter i mars 2012, sedan i juni men verkar nu komma i juli på Adlibris.

Kill you twice av Chelsea Cain, 2012-08

Min älskling Gretchen kommer tillbaka. Jag har skrivit om Chelsea Cain förut och hoppas att hon är tillbaka i toppform. Det finns även rykten om en tv-serie.

Red country av Joe Abercrombie, 2012-11

Abercrombie kommer ju även till Swecon/Kontrast i höst (anmäl dig nu!). Jag har redan bokat biljett och hotellrum och ser fram emot en galet rolig nördhelg.

Nu har jag förvisso ett par böcker kvar i bokhyllan av Abercrombie, men han är hittills väldigt jämn och bra, så jag ser storligen fram emot hans nästa verk.

A wanted man av Lee Child, 2012-09

Lee Child är en storfavorit i bokhyllan. Han levererar alltid precis vad jag vill ha och Jack Reacher är en av mina bästa hjältar. Säkerligen blir även nästa bok en höjdare.

Dock, att jag måste nämna min besvikelse över castingen till den kommande filmen.

Extreme zombies av Paula Guran (Editor), 2012-08

Lite oväntat hittade jag denna zombieantologi på Adlibris.

Antologin inkluderar författarna: Nancy A Collins, George RR Martin, Joe R Lansdale, David J Schow, Edward Lee och John Shirley.

Vaddå, hajjade ni till nu? Hehehehe… Ja. George RR Martin. Om zombier. Detta måste ju bara provas!

——

Så… puh. Lyckan. Det blir en fin boksommar/höst även 2012.

Har jag missat något? Väntar ni lika spänt som jag?


Böcker jag väntar på

Mitt i min bokbeställningsångest vill jag dela med mig av en liten lista över de böcker jag ser fram emot att kunna beställa från Adlibris (varifrån jag hämtat alla beskrivningar) framöver. En del ligger så långt fram i tiden som 2012, men att titeln alls finns att bevaka från Adlibris gör mig varm i hjärtat.

Allesammans är från favoritförfattare och jag kan lova mig själv (och nästan er också) att de alla kommer vara stor läsglädje och riktiga polkagrisar att suga på tills sidorna blir soggiga.

Broken Harbour av Tana French, 201203

Tana French är ju allas vår älskling och jag har skrivit om handlingen tidigare. Den här boken skulle enligt tidigare uppgift komma nu i augusti, men verkar nu uppskjuten till 2012 på Adlibris.

The Affair av Lee Child, 201109

Min gamla kompis Jack Reacher är tillbaka, även den här gången kronologiskt tidigare än en del tidigare böcker.

”In 1997, Reacher’s orders are: go undercover, keep your distance, monitor the investigation.

The local sheriff is Elizabeth Deveraux, a beautiful woman and an ex-Marine MP. She has all the skills she needs, but she’s making no progress. Why not? Is there a reason she doesn’t want the killer identified? […]

If he keeps quiet, will he be able to live with himself? And if he speaks out, will the army be able to live with him?”

Gone Girl av Gillian Flynn, 201205

Åh, jag tyckte om Sharp objects. Jag har inte avnjutit Dark places ännu, men nu kan jag göra det med mindre panik eftersom nästa bok redan finns att bevaka.

”Gone girl is the story of an affluent young couple with a seemingly perfect life. She’s a beautiful housewife, he’s a successful financial consultant. Early on the morning of their third wedding anniversary, Charlie walks downstairs to discover his wife missing, the front door ajar […] But no Amy. As the day goes on and the police arrive to investigate the scene, Charlie considers Amy a missing person and is terrified for her life. […] But the police see the scene a different way. They see it as a stage. Perhaps a cover up. The panicked husband as their prime suspect. […] What Charlie doesn’t tell them is that everything in his and Amy’s life was not as perfect as it seems…”

Double Dexter av Jeff Lindsay, 201110

Dexter is delicious var inte allt jag hade önskat, men nu förväntar jag mig att Dexter är tillbaka i fullblodsform.

”Dexter Morgan is not your average serial killer. He enjoys his day job as a blood spatter analyst for the Miami Police Department . . . but he lives for his nighttime hobby of hunting other killers. Dexter is therefore not pleased to discover that someone is shadowing him, observ-ing him, and copying his methods. Dexter is not one to tolerate displeasure . . . in fact, he has a knack for extricating himself from trouble in his own pleasurable way. ”

Så… då var framtidens läsning/bokbeställning till viss del säkrade. Skönt. Bara att beta av lite mer av läslistan så länge då. Ehum.

 


Nu kommer Tana French fjärde bok

Vår älskade Tana French verkar snart släppa nästa efterlängtade bok om Dublinpolisen. Enligt Goodreads kommer Broken harbour att släppas 4:e augusti 2011 av Hodder Paperback. Det är ju nästan nu!

Vill ni veta mer? Läs intervjun på Goodreads.

Faithful Place av Tana French

Faithful Place av Tana French

Lite om handlingen i Broken harbour:

”It’s Scorcher Kennedy this time, and it’s set on a ghost estate. During the housing boom, developers were given permission to build huge estates with sometimes hundreds of apartments and houses in areas where there was absolutely no demand. Now that no one can afford to buy anything, they are basically abandoned. You’ll have four or five families living in a development of 40 homes, and the rest is just left to go to seed. These poor families are now stuck with absolutely no facilities or infrastructure. They’re lucky if they have working sewage systems and streetlights. They usually don’t. The book is set on one of those estates. ”
Från Broken harbour på Goodreads

Jag sade ju det! Whoho! Scorcher! (Jag sade Ginger också, men det kanske kommer senare. ;)

”Då är det bara en sak kvar. Att gissa huvudperson i nästa bok. Det måste ju komma en till, och huvudpersonen måste ju vara någon från föregående bok. Det är ju tradition! Jag gissar på Ginger pubes. Det är han eller Scorcher och jag läser nog helst om utmanaren, the under dog. Snälla kom ut snart, lilla bok.”
Från Jag är lite otrogen mot Faithful Place

Tana French

Tana French

Tidigare om Tana French:


Veckans läsning 8, v39

I veckan har jag läst ut Faithful Place, Tana French tredje och senaste deckare. Den var nästan lika bra som the Likeness, nummer två, men bara nästan.

Jag har även köpt böcker på English Bookshop i Uppsala och börjat läsa Plague of the dead av ZA Recht.

Veckans inlägg:


Morningstar Strained

Efter ett par härliga deckare av Tana French har jag börjat läsa Plague of the dead av ZA Recht.

I Plague of the dead börjar ett zombievirus spridas i Afrika. Ungefär så långt har jag kommit, så ungefär så mycket kan jag berätta.

Det känns, tycker jag, att det här är Rechts första bok. Det är lite konstigt här och där, lite knaggligt, lite ogenomtänkt. Värst för mig som lite insatt i det här med virus är nog militärens kommentar i början om att viruset vill ditt och viruset vill datt. Det är inte riktigt troligt att en kunnig person skulle uttrycka sig så. Det känns inte helt trovärdigt.

Men jag är ändå förtjust. Jag älskar scenariot. Jag älskar zombier och virus och globala utbrott, hot om total utrotning. Sån är jag ;)


Jag är lite otrogen mot Faithful Place

Faithful Place av Tana French var en bra bok. Som jag redan nämnt, så ger Tana French varje bok en egen känsla. Varje bok har hennes egen stil, men även en egen personlighet. I första boken fanns ett ständigt mörker som lurade bakom Ryan, ett mörker med ursprung i hans barndom. I andra boken fanns ett drömskimmer, som lockade Cassie att glömma sina plikter och släppa kontrollen. I den här, den tredje boken, finns ett allvar och en känsla av att det är för sent, eller att det snart kommer att vara för sent, för Frank att göra det rätta.

Nu har jag läst klart Faithful Place och min favorit är fortfarande den andra boken, The likeness, precis som jag anade längs hela vägen. Men jag tycker väldigt mycket om Faithful Place också. Förmodligen mycket för att jag är lite kär i Frank. Han är en så underbar karaktär; smart och snabb, men också eftertänksam och mån om att göra rätt för sig. Han är en sådan underbar blandning av hård och mjuk, tuff och snäll, smidig och klumpig. En så där härlig, verklig man med äkta brister som gör honom komplett.

Precis som jag lärt mig av French så avslutades den mödosamma klättringen längs med många ledtrådar med en hejdundrande nedförsbacke där handlingen svindlade och jag plötsligt sitter klistrad. Men! Sedan satt jag inte och undrade vad som hände och varför boken var slut. Varför inte? Jag ska inte avslöja någonting, men jag tycker slutet saknades på något sätt. Jag vill bli lämnad med en paff känsla, med en matt känsla och med ett brak. Kanske är boken för avslutad. Kanske fångades jag upp för bra. Men jag tyckte det saknades något, för mig.

Faithful Place av Tana French

Faithful Place av Tana French

Frank, från The likeness har här fått sin stjärnglans och agerar huvudperson. Han dras tillbaka till sin familj, tvingas riva upp gamla halvläkta sår, möta sina spöken och åter igen bestämma sig för vad som är vad, vad som räknas, vem som räknas. Jag avundas inte Frank. Jag skulle inte gärna möta det han tvingas genomlida. Om familjen i första boken var frånvarande och i andra boken en dröm, så var den här i Faithful Place smärtsamt närvarande och påtaglig. Det är en bok som handlar om familjen, om att tvingas stå ut med varandra, om att prioritera rätt, om att försöka igen och om att ge upp kampen.

Hade jag inte läst the Likeness innan så hade jag skrikit mig ganska hes över Faithful Place, men nu får den andra plats efter en bok som redan blivit magisk i mitt minne.

Läs Faithful Place, men läs de andra först.

Då är det bara en sak kvar. Att gissa huvudperson i nästa bok. Det måste ju komma en till, och huvudpersonen måste ju vara någon från föregående bok. Det är ju tradition! Jag gissar på Ginger pubes. Det är han eller Scorcher och jag läser nog helst om utmanaren, the under dog. Snälla kom ut snart, lilla bok.

Tidigare nämnt om Tana French:


Ett allvar och känslan av att det är för sent

Visst sade jag i söndags att det borde hända något snart?

”Nu har jag fortsatt med mer Tana French; Faithful Place, som verkar ganska annorlunda från the Likeness, men ändå ännu så länge väldigt bra. Jag väntar dock fortfarande på en skjuts i handlingen. Jag tror den kommer snart.”

Nu är jag på sida 275 (av 434) och visst har handlingen fått sin skjuts. Men jag har lärt mig nu, så här på tredje boken, att Tana French ger varje bok en egen känsla. Visst, alla har hennes egen stil, men även en egen personlighet. I första boken fanns ett ständigt mörker som lurade bakom Ryan, ett mörker med ursprung i hans barndom. I andra boken fanns ett drömskimmer, som lockade Cassie att glömma sina plikter och släppa kontrollen. I den här, den tredje boken, finns ett allvar och en känsla av att det är för sent, eller att det snart kommer att vara för sent, för Frank att göra det rätta.

Min favorit är fortfarande den andra boken, The likeness, just nu. Men jag tycker väldigt mycket om Faithful Place också. Förmodligen mycket för att jag är lite kär i Frank. Han är en så underbar karaktär; smart och snabb, men också eftertänksam och mån om att göra rätt för sig.

Man kan ju kalla det lite drygt halvvägs och resten är förmodligen, om jag känner French rätt, en hejdundrande nedförsbacke där handlingen svindlar och jag plötsligt sitter klistrad och sedan undrar vad som hände och varför boken är slut.

Samtidigt har jag börjat fundera på nästa bok. Just nu lutar det mot Plague of the dead av ZA Recht.

Tidigare nämnt om The likeness och Tana French:


Tana French och konsten att vara sig själv

Tana French första bok In the woods (Till skogs) handlar om två poliser och ett fall som gräver upp det förflutna, vilket kommer väldigt nära en av huvudpersonerna. I den andra boken, the Likeness träffar vi den mer tillbakadragna karaktären av de två, Cassie, nu som huvudperson.

I den tredje boken, Faithful Place, dyker Frank upp som huvudperson. Han var Cassies befäl i the Likeness. Men mer om den vid ett senare tillfälle.

Egentligen är böckerna ganska fristående, men i och med att man i The likeness redan träffat huvudpersonerna i Till skogs, så känns det som att man känner dem ganska bra från början. Jag tror man missar mycket om man inte läser dem i rätt ordning. Samtidigt behöver man inte minnas detaljer, för nästa bok tar vid nästan helt utan hänseende till vad som hänt innan. Det man behöver veta beskrivs bra.

I Till skogs blev jag kär i Tana French språk. Det är lite dimmigt, poetiskt och drömmande. Jag vet att en del hade lite svårt för just det här. Själv älskar jag det. Det blir aldrig för mycket, bara lagom mysigt och på en konsekvent nivå.

När jag läste The likeness så blev jag kär direkt. Faktum är att den är bättre än Till skogs. Så här i efterhand verkar Till skogs nästan dålig i jämförelse eftersom The likeness är så väldigt bra.

Till skogs var debutromanen och vi hade ingen tidigare kunskap om karaktärerna. Dublin behövde presenteras, arbetet hos polisen behövde presenteras. Det var nog mycket som störde den fina historien i Till skogs, som inte vore helt lätta att komma till rätta med. Ändå var den väldigt bra. Jag inbillar mig nu att om ett antal böcker till, om vi fortsätter följa som huvudkaraktär en bifigur från föregående bok, att vi till slut kommer hamna hos Rob Ryan från Till skogs igen och kanske även få svar på de frågor som lämnades obesvarade där.

Även i The likeness lämnas en del osagt. Alla trådar dras inte i, även om vi får ganska många svar.

Tana French

Tana French

Handlingen centreras kring Cassie Maddox och fallet hon dras in i, där hon måste gå undercover igen. Beskrivningen av hur hon pluggar på sin karaktär, hur hon vaktar tungan och hur hon uppfylls av rollen så att hon nästan glömmer sig själv, är väldigt uppslukande.

Jag har själv spelat en roll en gång, en lightversion av Cassies undercoverarbete. Jag var en så kallad fusknolla i två veckor. Skillnaden är att jag hittade på min karaktär själv, att jag kunde ändra vad jag ville som inte passade, att ingen kunde kontrollera uppgifterna och att det ändå var meningen att de andra skulle börja misstänka mig mot slutet.

Det var väldigt jobbigt. Mycket jobbigare än jag kunde tro. Samtidigt flyter lögnerna på automatiskt om man bara övat in dem bra nog, repeterat, förberett sig på jobbiga frågor. För visst blev jag testad och utfrågad. Men ingen utmanade mig rätt ut och frågade: ”Vem är du egentligen?”

Man blir väldigt ensam när man spelar någon annan. Man får inte vara med sina vänner; man får inte ens vara med sig själv. Det är som att man byter värld för en stund. Som när man läser en spännande bok eller ser en bra film. Med den skillnaden att man här faktiskt lever berättelsen och inte kan slå ihop boken eller pausa. Självklart finns det då en risk att man fastnar i rollen. Den går inte att slå av och man får inte lägga ner den för att vila.

I Till skogs irriterade jag mig på när Ryan ljög för sina kollegor. Även i The likeness tvingas Cassie ljuga. Inte bara för sin rolls skull, utan även på grund av hennes egna motiv och planer. Det är inte lika störande här, men det gnager lite i mig även om det aldrig går över till att förstöra. Till skillnad från i vissa andra böcker med defekta huvudrollsinnehavare, så tycker jag det bidrar till handlingen på ett bra sätt.

Det som är väldigt speciellt med French är hennes talang för dramaturgi. Hon har ett vackert språk, en välbalanserad stämning, underbara mänskliga och härliga karaktärer som inte är felfria. Men det absolut bästa är hur hon låter händelserna veckla ut sig som origami och mjukt lägga sig tillrätta medan man läser. Det kan gå snabbt och långsamt om vartannat, men ändå med samma rytm. Hon tappar aldrig takten, släpper aldrig läsaren. Mitt i en scen kan hon bryta för att utforska Cassies tankar. Även då behåller vi kontakten och intresset. Det är stor skrivkonst.

Tidigare nämnt om The likeness och Tana French:


Direkt vidare till mer Tana French

Jag har nu läst ut the Likeness av Tana French. Den var helt underbar, fantastisk, spektakulär. Så här i efterhand känns Till skogs nästan dålig eftersom the Likeness var ännu bättre.

Men nog om det. Recension kommer snart.

Nu har jag dock bestämt att genast läsa Faithful Place. Jag brukar normalt sett varva böcker och försöka byta genre lite hela tiden, men jag kan inte låta bli den här gången. Jag är så kär i French språk, i stämningen, i karaktärerna, i händelsernas sätt att veckla ut sig som origami och mjukt lägga sig tillrätta medan man läser.
Alltså skiter jag i mina principer, i mina vanor och i alla andra böcker som väntar hemma. Nu ska jag ha mer French! Och hör sen.

Tidigare nämnt om Tana French:


Åååh. Ja, just ja…

Det var ju så här det var att läsa Tana French. Underbart.
Jag har börjat på The likeness, kommit hundra sidor och jag är redan så där härligt nöjd och kär som man bara blir av en Bra Bok.

Jag vet att en del hade lite svårt för hennes språk i Till skogs. Men jag älskar det. Det lite dimmiga, det lite poetiska, det lite så där drömmande.

Tidigare nämnt om Tana French: